- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIII:173

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den bästa gåfvan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han har att vänta, skulle slå igen boken och sätta sig
ned för att dö.

Skuggan faller in i det nu lefvande släktets sinnen,
och hon skall finna sin väg in i de efterkommandes.

I dem skall hon mörkna än mer och förtätas, om de
låta sig öfverväldigas af tron, att jordelifvet är meningslöst,
tillvaron utan betydelse, världsdramat diktadt af slumpen.

Hvarför då lefva och lida? Hvarför hafva utvecklats
till ett förfinadt känslolif? Hvarför då förnimma
medlidandets smärta och rättskänslans brännande kval,
till hvilka alla dagars händelser bära nya glöd?

Skuggan skall alltid finnas, men icke vara den stjärnlösa
nattens mörker, utan ljusets ledsagare, som genom
själfva motsatsen förhöjer dess glans för dem, som mäkta
fasthålla tron på ett ändamål med tillvaron.

Med denna tro äro idealer möjliga, och därmed
möjlig en verksamhet, som åsyftar något annat och mer
än själfviskhetens tillfredsställande. Därmed äfven möjlig
en lycka af högre art och mindre bräcklig än egoismens,
möjlig en lefnadsglädje, som väl kan dämpas, men icke
släckas af lefnadens vedermödor.

Den unge, som tror, att det gifves något heligt, och
tror, att han är hitsänd att vara det heligas kämpe, kan,
om han finge läsa sitt ödes bok, göra det lugnt. Han
kan läsa om de faror, som lurat på hans väg, och känna
sig mindre förfärad öfver deras befintlighet än tacksam
för att han undgått dem; han kan läsa om de vedermödor
han har att vänta med samma känslor, som den
käcke stridsmannen erfar, då han från slagfältet, som han
närmar sig, redan hör kampens dån. Och önskar han
dö så kan det vara, emedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydvaria/a0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free