- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIII:210

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oro i Olympen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

en gammal höna och några korn rökelse, som för öfrigt
brunno så dåligt, att jag knappt med yttersta nästippen
kunde uppfånga någon vällukt. Efter ändade gjutoffer
begåfven 1 er alla därifrån. NIen mig föll det in att göra
en liten aftonvandring i staden. Jag strök omkring på
gatorna, tänkande på den där sjökaptenens knusslighet,
tills jag kom till målningsgalleriet, där de stoiska filoso-
ferna pläga ha sina sammankomster. Där var mycket
folk samladt, både i pelargången och därutanför. På en
upphöjning stodo två män, som samtalade högt och ifrigt.
Jag förmodade genast, att det var filosofer, öck lust att
höra hvad de hade att säga, iklädde mig själf en filosofs
skepnad och armbågade mig fram genom hopen, som
naturligtvis icke anade, hvem jag var. Jag såg nu, att
det var epikuréen Damis och stoikern Timokles, som tvis-
tade med hvarandra. Den fräcke Damis påstod, att vi
gudar icke bekymra oss om hvad som försiggår på jor-
den; ja, han lät tydligt nog förstå, att vi enligt hans
mening alldeles icke finnas till. Sina åsikter uttalade han
med ett lugn och en köld och ett leende på läpparna,
som kunde göra till och med en gud förargad. Visst är,
att hans öfverlägsna och hånande hållning hade högeligen
uppretat hans motståndare, den hedersmannen Timokles,
som försvarade vår sak med häftig ifver, i det han lof-
ordade vår omsorg om världen och visade, huru vi in-
rättat allt i skönaste sammanhang och fullkomligaste ord-
ning. Men stackars Timokles var redan hes och alldeles
utmattad. Inseende den fara för nederlag, som sålunda
hotade vår sak, befallde jag fördenskull natten att lägra
sig öfver församlingen, för att åhörarne skulle gå sin väg.
De gjorde det, sedan Damis och Timokles båda lofvat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:27:14 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rydvaria/a0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free