Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kroppsarbetarnes ställning i Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RROPI5ARBE’FARNE5 STÄLLNING 1 ROM. 237
upp dem inom slafkasernen. Värst var emellertid landt-
slafvens lott.
Slafvarne hade rättighet att stifta föreningar och be-
gagnade sig flitigt däraf. De hade föreningar för gemen-
samma nöjen, föreningar för sjuk- och begrafningshjälp.
Den slaf, som öfvergifvit allt hopp om frihet i sin lifstid,
hyste dock vanligen den önskan att på värdigt sätt gå
den ytterste befriaren till mötes. Husbonden hade ingen
skyldighet att gifva honom hvad man kallade ärlig begraf-
ning, ehuru han stundom gjorde det. Men som regel
gällde, att om slafven icke själf träffat anstalter för en
anständig hviloplats åt sitt stoft, så hämtades hans lik
nattetid och nedkastades utan alla ceremonier i en lik-
grop. Detta öde syntes honom förskräckligt. Hade han
några samlade styfrar, inträdde han därför i någon af kam-
raterna stiftad begrafningsförening. Det kostade honom
endast omkring 20 öre i månaden. Han visste då, att
hustru och barn, om han hade några, men i hvarje fall
ett antal kamrater skulle följa hans lik till hålet, att hans
aska skulle samlas i en urna och få sin plats i ett graf-
hvalf, prydt med glada och lifliga dekorationer, att urnan
skulle för kommande århundraden stå i en niseb, stängd
med en marmorskifva, som bar hans namn och stundom
äfven en hjärtlig afskedshälsning från hustru, barn eller
kamrater. Och det var för mången stackars slaf en tröst
att föreställa sig detta. För öfrigt må man icke tro, att
slafvens lif nödvändigt var glädjelöst. De grymmaste
lagar kunna icke utestänga den glädje, som trogen vän-
skap och trogen kärlek skänka måhända den fattige mer
ån någon annan. Slafven hade ingen rättighet att betrakta
sin hustru som äkta maka, men han gjorde det ändå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
