Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysk eller nordisk svenska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra sig gällande på ett med odlingens gång sig vidgande
fält: de substantiv, som kunna kallas abstrakta af andra
graden! Och en vinst hade -het utan tvifvel varit, om
språkets häfder följt en föreskrift, som kommer ett halft
årtusen för sent. Men verkligheten företer en annan tafla.
Den tyska ändelsen lämnade icke de motsvarande svenska i
någorlunda orubbadt bo. Hon framsköt sina landamären åt
alla håll och medförde, så långt hon sträckte dem,
enformighet, där förr rådt omväxling, entonighet, där
språket älskat skiftande färglek, långsläpighet, där det
yppat sin skaparkraft i viga, lifliga och kraftiga ord.
Ännu kvarstår väl ändelsen -lek i kärlek, smälek och
några få andra, och i landskapsmålen häfdar hon ännu
något större utrymme än i boksvenskan*), men största
delen af sitt välde måste -lek öfverlåta åt inträngaren.
Ändelserna -skap och -dom lämnades ej heller sparade;
ännu kämpar det nordiska mandom i en af sina märkelser
mot manlighet, i en annan mot manbarhet och skall väl,
i trots af sin skönare daning, en framtid duka under.
Samtidigt med kampen mot dessa maskulinändelser fördes
striden in på femininens område, där -het spred
ödeläggelse bland de abstrakta substantiven på a och i,
(e), en sköfling, anmärker Rydqvist, så mycket
sorgligare som dessa senare ordskapelser voro så
förmånliga genom sin enkla bildning. Härjningen
sträckte sig ytterligare till feminin på -sel och med
*) Se N. Linders »Allmogemålet i södra Möre af Kalmar län».
Bland andra ord iå -lek möter man där förlek, grof kroppsbyggnad,
och varlek, sätt att vara, ord som boksvenskan har skäl att
afundas detta allmogemål. Det samma gäller ock om ordet vargärd,
»reserv», hvaraf vargering (reservmanskap) möjligen är den
förtyskade och förvridna efterbildningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
