- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIII:358

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysk eller nordisk svenska?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afledningsändelserna d och t, samt till en mängd andra en-
och tvåstafviga ord, som måste vika för flerstafviga. Så
måste trygd, bildadt i likhet med dygd, vika för trohet,
trygghet. Det sköna, uti isländskan blomstrande dyrd = ära,
»prestige», härlighet, tillbakaträngdes och är nu, efter
lång kamp, nära att tillintetgöras af det sistnämnda
(Herrlichkeit). Att miskunsam het föredrogs framför miskund,
enfaldighet framför enfald o. s. v. var en naturlig följd
af smaken för -het. Med språkgranskarne dela skalderna
sorgen öfver denna ohjälpliga ödeläggelse. Ingen kan bättre
än de som öfverflyttat Byron och Moore till svenskan hafva
rönt hvad det vill säga, att vi förspillt så många ord, som i
styrka och kärne kunde mäta sig med hvad engelsmännen äga kvar
af dessa egenskaper i sin anglosaxiska och nordiska ordskatt.

Med inträdet af -het visar sig ock det första tecknet till den
osäkerhet i bruket af böjningsformerna, som sedan skulle taga
öfverhand och medföra deras upplösning. Det rådde till en
början synbar tvekan, huru man hade att böja ord med den
utländska ändelsen och hvilket genus man borde tillägga dem.
Det ena var afhängigt af det andra. Och när under den följande
tiden tyska ord inträngde i öfversvämmande mängd, måste oredan
varda allt större. Hvad genus dessa buro i sitt hemland var
naturligtvis okändt för den stora hopen, inom hvilken de allt
mer spredo sig, och ännu var dessutom svenskans lynne så
själfständigt, att hon krafde af de främlingar, som fått
infödingsbref, att de i detta stycke skulle underkasta sig
hennes språklagar. [Först i nyare tider bar man velat
frånkänna henne äfven denna rätt till själfständighet.] Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:27:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rydvaria/a0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free