- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIII:373

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysk eller nordisk svenska?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

språkföreteelser och vittnar om ett kraftigt folk, som
sträfvade att värna sin själfständighet och sitt egna
skaplynne».

Mängden af dessa ord hade otvifvelaktigt att utstå en
hård kamp mot vanan, trögheten och en förtyskad smak,
som fällde grinets vapen mot dem. Med hänsyn till några
kan man spåra stridens gång genom många årtionden. Så
hade flock att föra en sjuttioårig fejd för att
återvinna sin forna odal. På liknande motstånd har
ännu i dag hvarje återuppträdande nordiskt ord att stöta.
Vi påminne här om J. A. H. Hazelius’ kamp för skede.
Men han lät icke afväpna sig af dumlöjet, och därför
vann han segern. Vi påminne ock om den vrede det väckte
hos det äldre släktet i Köpenhamn, när det svenska
födelsedag kom för att uttränga det efter tyskan bildade
Geburtsdag. Ett nordiskt ord må äga det ädlaste ättetal,
det må vara lagenligt bildadt, välljudande och kraftigt
- det skall dock i början väcka undran och varda föremål
för hetsjagt från samma slags språkvänner, som hafva
intet, om ej en tyst insaga, att ställa i vägen för
»anhaltsstation», »snälltåg», (schnellzug, för iltåg),
»rails», »sleepers» och »plebiscit». Att nyttja det
nordiska ordet skall synas tillgjordt af samma skäl som
enkelhet och natur på konstens område syntes tillgjorda
under den s. k. korfstylens tidehvarf. Perukernas sista
släkte klagade ju bittert öfver flärden hos dem, som
började nyttja eget hår. Om bruket gäller både i ondt och
godt Goethes ord:

Das kommt nur auf Gewohnheit an;
So nimmt ein Kind der Mutter Brust
Nicht gleich im Anfang willig an,
Doch bald ernährt es sich mit Lust.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:27:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rydvaria/a0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free