- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIV:17

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnestal öfver C. W. A. Strandberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med blicken på Athens Akropolis och i minnet af allt
hvad det lilla folk, som byggt dessa skinande pelargångar,
gjort för västerlandets bildning, såg han, huru
friheten väcker handlingskraften och snillets slumrande
anlag. I Athen

»Där sköts ej folket bort i vrån,
En hvar tog del i konstens gillen
Och statens värf – och därifrån
En sådan gyllne kedja utaf snillen.»

Bland de tankar, af hvilka den eldige lundastudenten
lifligast vardt gripen, var den nordiska enhetens. Äfven i
detta var han andlig arftagare af Esaias Tegnér. Lund var i
viss mening brännpunkten för den skandinaviska rörelsen,
och Strandberg medelpunkten i den krets af unge män,
som där utgjorde rörelsens kärntrupp. Köpenhamns-studenternas
besök i Lund år 1842 firade han med en sång
om det fria ordet, och vid studentfesten år 1845 bereddes
alla närvarande en oförgätlig stund, då hans fulltoniga
stämma under Lundagårds sekelgamla kastanjer siade om
återupprättelse för hvad vi lidit öster ifrån. Strandbergs
skandinavism var riktad äfven åt det hållet, ej endast
söder ut – ärligt tillgifven Danmarks sak, men i grund
och botten svensk. Pansarsångerna föra ett oaflåtligt krig
med vår slaviske granne. I solnedgången ser den unge
Talis Qualis en glesnad skara af de blå och gule, förd
af en gammal korporal, storma bron och kasta steppernas
ryttare på flykten. Han hör i skymningen ljuda: »Vår
Gud är oss en väldig borg» – medan svenska mödrar
gånga med sorg öfver slagfältet, ty dagens strid var hård,
och i likhögarne märkes mången rock af de vackra blå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydvaria/b0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free