Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnestal öfver C. W. A. Strandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Talis Qualis, som hade förutsett och förutsagt
frihetsrörelserna af år 1848 och i sin ungdomliga
öfverspändhet väntade ingenting mindre af dem än alla
orättfärdiga makters fall och ett Messianskt frihetsrikes
tillkommelse, han kunde icke fatta, huru det vore möjligt
för en människa med hjärta och inbillningskraft att under
sådana tider syssla med månskensstämningar och undan
striden, som kräfver hvarje arm, smyga in i skogen, för
att aflyssna bäckens sorl ingifvelser till nya sonnetter.
Han tillropar sin motståndare, den lyriske jollraren:
»Hur ondskan Herrens helga rätt försvagar,
Hur våld och väld all ädel hug förstöra
Och sanningen i neslig landsflykt köra,
Du ser, fördrar – och på sin höjd beklagar»;
och till folket, som så länge fått lyssna till grannlåtskväden,
som söft de krafter, hvilka skaldekonsten hellre
borde väcka, utbrister han:
»Ur djupa sår ditt hjärta länge blödt;
Och månget hopp har störtat öfver ända,
Men nu som förr du låter dig förblända
Af granna bubblor, som man åt dig strött.
Hvad har du vunnit på de tama orden?
En dunst, en vacker sky man åt dig räckt,
Men på din himmel är du narrad vorden.»
För Talis Qualis var den äkta skaldens fantasi ett
utflöde af den gudomliga, som diktar i världshändelserna,
hvarför ock den äkta poesien måste känna en dragning
till dessa. Han döljer icke, att han sätter ett underordnadt
värde på det slags lyrik, hvars hela värld är sångarens
egen »lilla personlighet». Emellertid är han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
