- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIV:25

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnestal öfver C. W. A. Strandberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig stå som Odyssevs’ män på Lotofagernas kust. Å ena
sidan idéernas haf, gungande böljor, som upprördes mer
och mer, men bakom hvilka man hade att söka fädrens
förlofvade land. Å andra sidan, på den romantiska stranden,
de milda Lotofagerna, den ljufva känslolyrikens söner,
framräckande i blomsterskålar lotusfrukten, hvars safter
komma en att sky de ödsliga vattenrymderna och glömma
kusten där bortom. Då ljöd, som fordom ur Odyssevs’
barm, en röst, som manade de tvekande att stiga ombord,
kläda sig i brons, rada sig på roddarbänkarna och med
åror och vapen bryta sig fram mot mänsklighetens mål.
Låt vara, att genljudet af en sådan maning kan låta
underligt, när det icke återstudsar från ett ögonblickets
kraf – de som först hörde det och väcktes af det till
fröjdefull och manlig hug, skola i Carl Wilhelm August
Strandberg älska ej allena den sedan fullkomnade idkaren
af skaldekonsten, som med en af år och rön vunnen
sans sofrade sin bildningsgåfvas och känslas ingifvelser,
utan äfven den ädelt lidelsefulle, den ärligt hänsynslöse
unge sångaren, som sjöng med stormande pulsar rent ur
sitt svärmiska hjärta och därför vann tusental af ynglingahjärtan
i Sveriges land. Hvad verkan hans ungdomsdikter
skola utöfva på kommande släkten, må dessa afgöra.
Strandberg själf dömde dem, såsom vi hört, till
glömska. Gärna må medgifvas, att deras verkan på sin
tid ej fullt skall fattas, utan att man försätter sig in i
den tidens lynne. Men det ödet skola de då dela med
många dikter, hörande till det bättre och allra bästa som
skapats. Alla, äfven de yppersta målningar ses bäst i
den dager, hvari de tillkommit. Kanske skola de öfverlefva
diktprof i mängd, hvilka äro tekniskt mer fulländade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydvaria/b0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free