Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på det kyrkliga området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visat sig genom det förhastade beslut, som rikets ständer under
nästförflutna riksdagen fattade rörande sakramentallagen: man
såg då, hvad det lilla prelatensiska partiet inom vår
representation förmådde bredvid de öfriga ståndens likgiltighet
för eller obekantskap med kyrkliga frågor. Vi vilja dock hoppas,
att samma skådespel icke måtte förnyas, då den kungliga
propositionen om religionsfrihet inom kort kommer att behandlas
af de nu församlade riksstånden. Frågan har nu blifvit så
vidlyftigt behandlad genom tidningar och tidskrifter och från
så många punkter belyst*), att vi med skäl kunna vänta allt godt
af det sunda förståndet hos vårt folks representanter, likasom
vi öfver hufvud äro öfvertygade, att de religiösa rörelserna
inom nutiden slutligen skola leda till en välsignelserik utgång,
till katolicismens slutliga fall och den sanna protestantismens
förhärligande. Det yttre Rom står på klena fötter i trots af det
österrikiska konkordatet och andra skenbara segrar, det vunnit:
detta visar oss en blick på det inre tillståndet i Frankrike,
Italien och Österrike; det bekräftas till och med af de senaste
tilldragelserna i Belgien. Vårt inre Rom är ännu mindre att
frukta, så snart folket blott fått ögonen öppna för dess tillvaro,
och detta så mycket vissare, som inom själfva prästeståndet många
ädla, sant protestantiska krafter finnas till dess bekämpande.
*) Bland dessa skrifter förtjänar sårskildt nämnas professor
Naumanns »Hvilken är svenska statsreligionen? Hvad förstodo
1809 års lagstiftare med den i 16 ~ Regeringsformen stadgade
religionsfrihet?» - en liten skrift, som med klarhet visar,
att lagbunden religionsfrihet är till principen uttryckligen
erkänd i vår samhällsförfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
