Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyaste teologiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lär tacka herr Ahnfelt för hans möda att fästa svenska
allmänhetens uppmärksamhet på densamma. Från vår
ståndpunkt önska vi naturligtvis, att den måtte blifva
mycket spridd. Den skall i många afseende klargöra
begreppen - icke minst i afseende på sträfvandena hos
ett visst kyrkligt parti, hvars filialafdelning här i
Sverige sträcker sitt inflytande öfver vår studerande
teologiska ungdoms uppfostran och äfven varit verksam
vid de kyrkliga frågornas behandling på vår riksdag.
Särskildt är därför Schwarz’ bok att rekommendera åt
de teologie studiosi, som önska en närmare bekantskap
med sina mästares mästare, herrar Hengstenberg, Stahl,
Leo m. fl. och konsekvenserna af deras läror. Denna
särskilda rekommendation hindrar emellertid icke, att
bokens läsning skall bära goda frukter hos alla bildade
lekmän och äfven hos den minoritet af präster, som icke
oryggligt beslutat att skydda sin ortodoxi mot möjliga
frestelser genom det enkla och bekväma medlet att lägga
böckerna olästa på hyllan.
Det datum, hvarifrån skildringen utgår, är året 1835, då
genom Strauss’ bekanta arbete »Jesu lefverne» en fullständig
upplösning inträdde på teologiens område. För att
åskådliggöra, hvilka de krafter voro, som inbegrepos
denna upplösning, har författaren gått tillbaka i tiden och
lämnat oss en koncis och dock helgjuten framställning af
tillståndet före den Straussiska krisen. Den gamla ortodoxien
- sextonhundratalets renlärighet, som höll fast vid hvarje
bokstaf i de symboliska böckerna - var alla fogningar
sönderbruten af rationalismen, som erkänner och påyrkar
förnuftets plikt och rättighet att forska, oberoende af
hvarje auktoritet. Men äfven rationalismen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
