Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyaste teologiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romantikens fantasireligion saknade förstånd och samvete,
och sedan dess uppgift - den att med poesiens ström
vattna förståndets uttorkade jord - var fulländad,
bortblåste tidens kraf på allvar och sanning denna lösa
väfnad af godtycke och lek. Romantikens egna hjältar höllo
sig icke länge uppe; från »världsironiens» svindlande
spets nedföllo de i katolska kyrkans armar: så den bekante
Fr. Schlegel; andra slutade sin ironiska bana i kloster.
Ur romantikens skola utgingo emellertid de bägge män, som
öfver dess ruiner grundade den moderna teologien, hvars
uppgift blef att ur den förutgångna förstörelsen rädda det
omistliga, legitimera det inför forskningen och kläda det
religiösa medvetandet i en tidsenlig form. Dessa män voro
Hegel och Schleiermacher.
Hegel, hvars betydelse såsom filosof författaren i raska,
säkra och träffande drag tecknat, vände sig bort såväl från
den gamla rationalistiska upplysningsmanien som från den
romantiska jäsning, ur hvilken han framgått. Rationalisterna,
som i den historiska utvecklingen ej sågo annat än den
process, genom hvilken människorna ändtligen hunnit till
hospitalernas, arbetshusens och bomullsfabrikernas upplysta
tid och som där bredvid läto vår Herre sitta i sin himmel
för att bevaka naturlagarnas riktiga gång, samt också
förtröstade på ett kommande lif, där man är mindre utsatt
för snufva och hastigare kan förflytta sig från ort till ort
för att taga världssystemets mekanik i närmare ögonsikte och
använda den till nyttiga ändamål - rationalisterna, hvilka
förklarade allt, som de ej kunde begripa, för lögn och
bedrägeri, hade att från Hegels sida utstå en mördande
polemik. Hans angrepp mot romantikerna, som åtminstone icke
sårade den goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
