- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIV:102

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyaste teologiens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt föremål såsom felfritt, alldeles icke är kritik, och
Bruno Bauer tycktes taga upplysningen ad notam, ty från
konservatismens yttersta flygel öfvergick han snart till
en plats längst till vänster om de vildaste Jakobinerna
inom filosofien.

Skarpare motstånd mötte Strauss från de teologer, som lärt
något i Schleiermachers skola. Dennes ädle lärjunge Neander
kunde emellertid endast genom att gifva mycket till spillo
hoppas att rädda det återstående. För Neander, som liknade
Schleiermacher i religiös innerlighet, men ingalunda i
dialektisk förmåga, voro undren skapande krafter, förberedda
genom naturlagarna och anknytande sig till dem. Denna
uppfattning gjorde emellertid många af undren för honom
obekväma, och han sökte förklara dessa dels symboliskt (t. ex.
frestelsen i öknen), dels som visioner (t. ex. dufvan och
rösten vid Kristi döpelse) eller på annat naturligt sätt.
Därmed måste han också uppoffra inspirationsläran och den
fulla trovärdigheten hos synoptikerna (Mattheus, Marcus och
Lucas). Afven Ullmann medgaf i evangelierna drag af sagan,
men ansåg det just vara kritikens uppgift att skilja det
mytiska från det historiska. Han hänvisade på det
bristfälliga i Strauss’ källkritik, åberopade sig på apostelen
Paulus såsom en orubblig klippa - särskildt på hans tro på
Kristi uppståndelse, hvarpå han företrädesvis grundade den
kristna kyrkan - och frågar, huruledes det vore möjligt, att
judarne skulle hafva erkänt en med smälek korsfästad, och
hedningarne till och med en korsfästad jude, såsom Messias,
Guds son. Antingen är Kristus uppfunnen och utbildad af den
apostoliska kyrkan, eller är kyrkan ett verk af Kristus.
För det senare talar all historiens analogi. Det förra vore
obegripligt. Ullmann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:27:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rydvaria/b0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free