- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIV:116

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyaste teologiens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en sådan nämligen, att sakramentet medför en nådeverkan
och på människan, en förändring i hennes vilja, utan, ja
strängt taget mot hennes vilja. I läran om den synliga
kyrkan bemöda de sig att inskjuta döpelsens sakrament,
och i läran om ämbetet, prästordinationens sakrament i
stället för tron. »Det är icke tron», säga ny-lutheranerna,
»som håller Kristi lekamen tillsammans, utan det är Kristi
andes hemlighetsfulla makt, och under denna stå alla, som
äro döpta och genom dopet blifvit till hvarje vinkel och
vrå af sitt väsende genomträngde af Kristo». Annu mer förer
läran om det andliga ämbete, sådan den utvecklats af
Kliefoth, Löhe, Münchmeyer, Wucherer m. fl., in i
katolicismens galenskaper. Anfallet gäller här det allmänna
prästadömet. Att vi alla äro ett konungsligt prästerskap
betyder för ny-lutheranen blott, att vi alla hafva lika
tillgång till fadern i bönen; prästämbetet däremot
härstammar, säga de, ofvanefter, är bäraren af en Guds
handling med och på människorna. Luthers lära, »att predikan
är det största och förnämsta stycket i gudstjänsten»,
förneka de, emedan den gudomliga kraften i predikningen icke
är bunden vid ett sinnligt medel, utan är beroende af den
mänskliga uppfattningen och sålunda grumlas genom mänsklig
synd och villfarelse. De ställa därför predikan under
sakramenterna eller förvandla de äfven den till ett magiskt
sakrament, hvarigenom prästen blir skild från lekmannen icke
blott genom sin verksamhet utan ock i sitt väsende, enär han
har den särskilda egenskapen att vara de gudomliga
nådekrafternas bärare och medlare. Dessa kunna då blott
genom honom komma församlingen till godo; han är medlaren
mellan församlingen och Kristus med hans nådegåfvor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydvaria/b0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free