- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIV:197

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om kyrka och prästerskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvaltningsämbete, men såsom ett kristligt sådant, förenadt med
höga sedliga och religiösa uppgifter och plikter. Bildligt kallas
de fördenskull äfven herdar 1), som hafva att beta Guds hjord,
det är församlingen. Att detta betande bestode uti att leda och
öfvervaka förvaltningsangelägenheter och att förelysa i det
allmänna prästadömets dygder, framgår af 1 Petr. 5: 1 ff.

Det ligger i sakens natur, att den styrelsens nådegåfva och de
öfriga egenskaper, som fordrades för att vara värdig att sitta
i de äldstes råd, icke alltid anträffades förenade med den
ordets högre nådegåfva, som kallades profetia och var den
framför andra församlingen uppbyggande, trosstärkande och Guds
hemligheter förklarande. Det ligger ock i denna sistnämnda
nådegåfvas fria, omedelbara, teopneustiska väsen, att hon icke
kunde eller finge betraktas såsom erforderlig hos utöfvaren af
ett fast ämbetes åliggande. Vi finna således ingenstädes i de
apostoliska skrifterna förordnadt, ej ens önskadt, att de
äldste skulle vara »siare». Däremot kräfde de äldstes
ämbetsplikter, som ju utsträckte sig äfven till
gudstjänsternas anordning och ledning, att de skulle vara
kunniga i läran och förmögna att skilja det äkta Jesu
evangelium från irrläror. Såsom ett önskningsmål uttalas
vidare, att de må hafva undervisningens eller lärandets
nådegåfva ( ~ xoXt~) 2), det vill säga det förståndsmässiga,
ur eftertanken flytande läroföredragets, som, vid sidan af
det paraklätiska ordets gåfva och närmast efter siandets,
betraktades som viktigt för församlingen. Ägde en äldste
denna gåfva, så icke blott ledde och

1) LLy.sv~, Ef. 4:11. Jämför Apostl. G. 20: 28; 1 Petr. 5: 2.
2) 1 Tim. 3: 3, 12.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:27:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rydvaria/b0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free