- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIV:239

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i kyrkliga ämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det känns icke rätt behagligt att sålunda vara likasom
delad mellan tvenne sedlighetstyper. Emellertid - den ena
är för människan, den andra för samhället. Är samhället i
grunden ett metafysiskt väsen, lefvande i en annan värld
än vår fenomenvärld sitt eget personliga lif, så om den
sedlighet, hvaraf vårt fenomensamhälle är mäktigt, vore en
återspegling af den sedlighet, hvaraf samhället såsom
person i sin egen värld är mäktigt, skulle man frestas
antaga att samhället som personlighet är ett underlägset
väsen i förhållande till den kristliga människan.
Emellertid kunna vi lämna dessa metafysiska spekulationer
därhän. Den, som först trodde sig hafva upptäckt detta
personliga väsen samhället såsom hafvande sin konkreta
tillvaro i en annan värld än vår egen fenomenella, menade
visserligen tvärtom och måste göra det, eftersom han
betraktade oss människor som detta metafysiska väsens
lemmar. Han menar nog, att denna metafysiska personlighet
har sin sedlighet för sig, fast dess väsen uppenbarade
sig för oss, dess lemmar, endast som jus och i bästa fall
som justitia.

I fråga om förhållandet mellan den kristliga sedligheten
och samhällssedligheten, mellan sedligheten i innerligare
mening och det rättsliga, synes man åtminstone icke kunna
komma längre än till den regel, att det rättsliga, ehuru
det aldrig kan bli det kristligt sedliga, skall bilda sig
efter det kristligt sedliga så mycket, som det utan
förfalskning af sin egen princip kan göra. Afven
lagstiftningen bör tillämpa på sitt sätt föreskriften:
»hvad I viljen, att andra skola göra Eder, det gören I ock
dem.» Med andra ord lagstiftningen, som aldrig varit kristlig,
måste åtminstone sträfva till att icke vara okristlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydvaria/b0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free