Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru kan Sverige bevara sin själfständigbet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hURU KAN SVEIhIGE BEVAOA SIN SJÄLVSTÄNDIGHET? 275
En god plantskola för brukbara officerare äger Schweiz
sitt kadettväsen, som redan länge bestått, men i sista årtion-
det blifvit väsentligt förbättradt och allmännare infördt. Dit
höra i många större städer och orter de militäriskt organise-
rade, klädde, beväpnade och af de förträffligaste instruktörer
öfvade lärjungarne i medelskolorna, de flesta mellan 12 och 18
år gamla. Denna militäriska och obligatoriskt gjorda upp-
fostran betraktas ingalunda som barnlek, utan behandlas som
en nationalsak, åt hvilken styrelserna och alla medborgareklas-
serna skänka ifrigt deltagande. Till infanteriöfningarne sluta
sig här och där artilleriöfningar med två- eller fyrapundiga ka-
noner. Vid kadettfesterna, som tillika äro Schxveiz’ skönaste
folkfester, samla sig de olika kantonernas ungdomlige krigare
till ett antal af flera tusen. Officerare af de högsta grader och
af den högsta militära bildning akta då icke under sin värdig-
het att öfvertaga befälet och uppgöra de sorgfälligt utarbetade,
till kamraternas kritik bemställda operationsplanerna för de
manövrer, som gossarne och ynglingarne skola utföra *)# Un-
der en soldatisk tukt, som endast fortfar dagar och timmar,
och som den gärna underkastar sig, lär denna unga plantskola
åt milishären både att lyda och att kommendera, ända till tak-
tisk ledning af ett kompani. 1 det rent mekaniska utaf öfnin-
garne upphinnes färdigheten snart i denna ålder, som besitter
den största kroppssmidigheten och friskaste ungdomslusten för
vapenyrket. Och emedan lärjungarnes intelligens redan är väckt
genom förberedelserna till deras borgerliga kall, så äro de desto
mer i stånd och hågade att med tanken genomtränga det me-
kaniskt inlärda och till det militäriska kunnandet foga det mi-
litäriska vetandet. 1 de kantoner, där kadettväsendet någon
tid bestått, varsnar man lätt dess gynnsamma inflytande på
officerarnes duglighet. Och blifva nu därtill enligt ett nytt och
lätt utförhart förslag några lärostolar för den högre militärve-
tenskapen grundade vid edsförbundets polytekniska skola, så
har Schweiz därmed gjort ännu ett viktigt framsteg i sitt mili-
ttira undervisningsväsen.
) Bland sådana officerare kunna vi nämna den utmärkte
general Dufoor, Napoleon 1 IJ:s lärare i krigsx-etenskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
