Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska förhållanden 1869-1871
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
PAUL MELRICE.
kel, som flutit ur hans penna, ligger framför oss. Dess
öfverskrift är: Messieurs de Stein et Tiders, och den
återfinnes i Rappels nummer af den 9 Maj. Se här
korthet dess innehåll.
Meurice återför sina läsare till året 1806, då Preus-
sen genom Frankrikes vapen var djupare nedtrvckt ån
Frankrike är nu genom Preusseris. Det hade förlorat
hälften af sitt område, ägde knappt 5 millioner invånare,
hade att betala ett krigsskadestånd af 120 millioner och
var förbjudet att hålla en större armé än 42,000 man.
Man trodde, att det skulle behöfva ettårhundrade för att
resa sig ur sin förnedring. Men det behöfde endast fem
år, tack vare i främsta rummet baron v. Stein. Var -
yttrar Meurice - denne man ett snille? Nej, men han
var en man af klart förstånd och oböjlig rättskänsla. Han
frågade sig: »byar finnas de sista lifskrafterna förbor-
gade i mitt olyckliga, utmattade fädernesland?» De enda
krafter man ditintills känt och erkänt voro adeln och ar-
méen. Stein ehuru själf aristokrat insåg, att de nya
krafter, som vore i stånd att rädda landet, låge i folket
själf. Trots konungens motvilja, trots sina ståndsbrö-
ders rop, afskaffade han en mängd privilegier, frigjorde
jorden, gaf städerna egen styrelse, öppnade befälshaf-
vareplatserna inom arméen för den borgerliga intelligen-
sen och införde folkheväpningen. Han lät de förbrukade
krafterna ligga och gaf lif åt nya. Författaren jämför
därefter Thiers’ verksamhet med Steins, och vi behöfva ej
tillägga, att jämförelsen icke utfaller till den förres förmån.
Dock nog om Paul Meurice. Allt för mycket oskyl-
digt blod har gjutits, allt för mycket af Frankrikes intel-
ligens släckts utaf fysiljarderna, för att man skulle syssel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
