Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den mänskliga utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde tillfredsställa det religiösa behofvet och sålunda
göra »kristianismen» öfverflödig. Detta mål sökte den
grekiska filosofien i sin sista gestaltning, nyplatonismen,
såsom hon kallas, att uppnå. Och i den yttersta tiden,
då världen vacklande rörde sig mellan det gamla och
det nya, då tusen med stum förtviflan emotsågo den fordna
bildningens undergång och tusen andra med jubel hälsade
morgonrodnaden till en ny dag, hade hon ändtligen omsmidt
sina vapen, den grekiska filosofien, och uppträdde i en
rustning, knappt mer igenkänlig såsom den klassiska för
att bekämpa sin fiende.
Hvad som vid första anblicken af de bägge kämparne slår med
förundran, äro de drag af likhet, man hos dem upptäcker.
Denna likhet var så förvillande, att själfva kyrkofadern
Augustinus i sin äldre period var af den tanke, att en
nyplatoniker kunde kallas kristen, »om han blott förändrade
några uttryckssätt». Justinus Martyr, Klemens från Alexandria
och andra den äldre kristna kyrkans anseddaste fäder och
författare åberopade sig till stöd för kristendomens läror på
platoniska filosofers yttranden. Likheten kan icke i sin
helhet förklaras däraf, att den ene skulle hafva bildat sig
efter den andre. Endast i några vissa punkter spårar man, att
nyplatonismen inympat sina föreställningssätt på kristendomen,
men icke tvärtom. Det var utan tvifvel de gemensamma behofven,
de hos människosläktet vid denna tid allmännare idéerna, som i
bägge lärorna utpräglade denna likhet. Nyplatonismen var till
kärnan monoteistisk, antog en enda Gud. Men ännu mer förvånande
parallelismer möta oss. Föreställningarne om Guds egenskaper,
om treenigheten, om ordet, om försoningen äro i bägge lärorna
af en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
