Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den mänskliga utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själen, än den mystiska öfverspänningen, slog kristendomen
en sådan bro med hvarje innerlig bön, om äfven förrättad
emellan världsliga bestyr, och uttalade den satsen: »I honom
(Gud) lefva vi och hafva vår varelse». Nyplatonismen
förtviflade om det objektiva, om världsförloppets riktning
mot förädlingens mål, mot Gud, samt ville därför rikta
människans hela diktan och traktan på idévärlden och genom
sinnlighetens dödande medels reningar och försakelser befria
anden från delaktighet i det kroppsliga. Kristendomen icke
blott lät hoppas, utan gjorde förvissad om väridsförloppets
riktning mot det gudomliga, om Guds rikes och världens
slutliga enhet (vi påminna här om den i dessa tider allmänt
omfattade läran om »det tusenåriga riket»), grep därför med
gladt mod in i händelserna och erbjöd åt hvarje viljekraftig
själ en verksamhetssfär, som den allt annat förlamande
despotismen icke kunde behärska. Äfven i kristendomen spelade
askesen (sinnlighetens dödande, »köttets korsfästelse»), en
viktig rol, och åtskilliga kristna svärmare, som missförstodo
denna sats, kunde i själfplågeri mäta sig med de indiske
fakirerna; men grundtanken i den kristna askesen är dock, att
det sinnliga, först om det blir det härskande, är ett ondt,
men att det såsom medel för det andliga och luttradt genom
den gudomlige anden, själf äger väsentligt värde och betydelse;
den kristna odödlighetsläran talar sålunda icke blott om andens
eviga lif, utan äfven om köttets uppståndelse.
Slutligen talade nyplatonismen om en religion för de bildade
och en för folket; hon vågade icke nedbryta de gamla formerna,
utan sökte vid monoteismens sida betrygga polyteismen genom
den sats, att belätena kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
