Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skalden Kadmon och Ruthwell-korset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af de gamla myternas föreställningssätt och uttryck in i
dessa gamla gotisk-kristna sånger.
Uppfattningen af Kristus som en manlig hjälte och
konung hade hos nordboarne länge öfvervikten öfver
andra åskådningssätt af hans person. Ännu den heliga
Birgitta, Sveriges ädla dotter, bad hvar dag en bön, som
påminner om Kadmons korssång. Det är bönen »till
den starkaste hjälten och manligaste riddaren, till honom,
som härjade helvetet, till den hertig af Betlehem, som
manligt fullkomnade ridderskapets regel och fullhordade
sitt höfdingedåd».
Så kom till sist en äkta son af vår gotiska stam,
Martin Luther, och förenade med den manliga kristendomsåskådning
och den glada lifsuppfattning, som utmärkt
germanerna, den djupaste känsla af syndens makt,
men ock af det innerliga personliga förhållandet mellan
Gud och den frälsningsträngtande människan. Han utförde
den reformation, hvars frö redan ligger i de äldsta
gotisk-kristna sångerna och hvars växt man skönjer i
Birgittas verk. Med honom föddes ock den nya gotisk-kristliga
folksången, den lutherska psalmen.
Vi ända med att hos läsaren förorda prof. Hammerichs
här omordade verk, som framför allt har sin vikt
däruti, att det tydligen visar, att det icke är ett tomt
tal, när de, som vilja pånyttföda vår folkande och lossa
honom från de träldomslänkar, han ännu bär under romanisk
sed, framhålla, att frändefolken af gotisk börd,
svenskar, norrmän, danskar, engelsmän och tyskar, hafva
fått sina egendomliga själsgåfvor och sin egen »lifsgärning»
att utföra i historien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
