- Project Runeberg -  Zoologins grunder. Sednare afdelningen, Djurrikets system, II, Ryggradslösa djur /
339

(1865) [MARC] Author: Tamerlan Thorell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(Carnivora) eller växtätande (phytophaga); och dessa olikheter
motsvaras af anmärkningsvärda modifikationer i munnens bildning.

Hos de insekter, som hafva bitande eller tuggande mundelar, såsom
rätvingarne (fig. 32 7) och Coleoptererna eller skalbaggarne (fig. 328),
är munöppningen framtill betäckt af ett oparigt stycke, kalladt
öfverläppen (labrum), och omgifves vidare af tre par appendikulära
organer, som äro att betrakta såsom metamorfoserade ben, hvilket
såväl deras utvecklingshistoria, som deras byggnad visar. Det
första paret utgöres af tvenne starka och hårda hakar eller tänder,
som kallas mandibler eller öfverkäkar (mandibulcé), och tjena att gripa
och sönderkrossa födoämnena. Straxt bakom mandiblerna befinna

Fig. 327.

Fig. 328.

Hufvudet af en
Ka-kerlacka (Blatta). sedt
framifrån: a, antenner;

— b, nätögon; — c.
oceller: — d, öfverläpp; — e,
underläpp; — /, maxiller;

— g, mandibler; — h,
labialpalper.

Mundelarne af en
Carabus: o. öfverläpp; — b,
mandibler; — c. maxiller,
med sina palper; — d,
underläpp med palper.

sig de vida svagare och mjukare maxillerna eller underkäkarne.
Dessas byggnad är mera invecklad; de bestå nämligen af flera
särskilda stycken, icke af ett enda, såsom mandiblerna. De äro
fästade medelst ett vanligtvis tvärliggande basal-stycke (cardo), och
till detta sluter sig maxillens stam (stipes), som på sin yttre sida
bär den på ett litet särskildt stycke (squama) fästade, flerledade
maxillar-palpen (palpus maxillaris). På stammen följa två, i inre brädden
tandade eller håriga tuggstycken, det yttre och det inre (mala
exteriör och interiör), af hvilka det yttre stundom antager formen af en
palp (fig. 328, c). Bakom maxillerna ligger slutligen ett 3:dje par
bihang, som egentligen bestå af samma delar, som maxillerna, men
alltid sammansmälta med hvarandra, så att de bilda ett oparigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:47:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryggrad/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free