Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 315. Många insekter (isynnerhet fjäril-larver, skalbaggar ocb
rätvingar) blifva för menniskan verkliga skadedjur genom sina
härjningar å skog och kultur-växter, varor m. m.; några angripa till
och med hennes egen kropp. — Af omedelbar nytta äro endast
få insekter, bland hvilka framför alla silkesfjärilen, honungsbiet,
spanska flugan och konsjonellen förtjena omnämnas. Den
förstnämnda eller silkesfjärilen, hvars ursprungliga hemland synes vara
Kina, har länge varit en källa till rikedom för hela länder. Under
kejsar Justinianus (i 6:te seklet) bragte grekiska munkar ägg af detta
djur, jemte det hvita mullbärsträdet, af hvars löf larven lefver, till
Byzantium, och snart utbredde sig dess kultur öfver en stor del af
Grekland. Sednare (i 12:te århundradet) fördes silkesodlingen
genom konung Roger till Neapel och Sicilien, och först under konung
Henrik IV ernådde den någon betydelse i södra Frankrike och
norra Italien. — Honan af detta djur parar sig straxt efter
framkomsten ur pupphuden och dör, sedan den lagt omkring 5 00 ägg,
efter 10 — 20 dagar. Då äggen utsättas för en temperatur af
omkring 22 grader C, utkläckas larverna efter 6—10 dagar. De äro
i början knappt 1/2 linie långa; men som de äta otroligt mycket,
växa de hastigt, ömsa hud fyra gånger, och uppnå inom 28 till 84
dagar sin fulla storlek af nära 3 tum. Dessa silkesmaskar äro nakna,
hafva 16 fötter och en tagg eller sporre i bakre kroppsändan (fig. 351).
De börja nu att spinna in sig, och fullända sin kokong eller
silkeshylsa inom 3 1/2 till 4 dagar. Allt efter temperaturen stanna de
såsom puppor (fig. 352) i detta sitt hölje 18 till 2 0 dagar, hvarefter
de som fullbildade fjärilar (fig. 351) öppna hylsan med tillhjelp af en
skarp, frätande vätska, som uttränger ur munnen och upplöser silket.
Tråden, hvaraf hylsan består, är af mycket omvexlande längd och
finhet: den är ofta öfver 2 0 00 fot lång och är till färgen gulaktig,
stundom hvit.
Om bien (fig. 355) och deras produkter, honung och vax,
hafva vi förut talat (I: § 344). — Spanska flugan (fig. 350) är en
Fig. 355.
Honungsbiet Apis mellifica (arbetare). Spansk fluga (Lytta veeicatoria).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
