Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bredt, med en långsgående fördjupning för stjerten; antennerna äro
korta; tredje paret käkfötter äro breda och betäcka de öfriga
mundelarne undertill. Det första och tillika största benparet ändas alltid
med en tång. Stundom bildar det sista benparet simfötter. Dessa
djur springa ganska fort åt sidan. Hit höra Landtkrabborna
(Gecarcinus) (fig. 414), Flodkrabborna (Telphusa) (fig. 41),
Krabbtaskorna (Cancer) (fig. 416), Simkrabborna (Portunus, Podophthalmus)
(fig. 408), de egentliga krabborna (Carcinus); Maja (fig. 405),
Ryas; vidare Calappa, Ranina m. fl.
2. Anomurerna eller Halfstjertarne (Anomur a) hafvaen
föga utvecklad stjert, hvilken saknar extremiteter, tjenande såsom
rörelseorganer, men merendels har fenlika bihang i spetsen: sternum är
vanligtvis smalt, utan långsgående ränna; det sista eller de båda
sista paren bålfötter äro rudimentära, och det sista paret käkfötter
smala, benlika; antennerna äro ofta förlängda. Denna grupp bildar en
förbindelseled mellan Brachyurer och Macrurer; till densamma höra
slägtena Lithodes; Pagurus eller Eremit kräftor na, som hafva en mjuk,
sned stjert samt bo i tomma snäckskal, som de släpa med sig;
Hippa (fig. 406); Galathea o. a.
3. Macrurerna eller Långstjertarne (Macrura) hafva
en starkt utvecklad stjert, som är lika lång med eller längre än
hufvudbålen och bär bladformiga bifötter, af hvilka det sjette
paret tillsammans med stjertens sista led bilda en bred simfena.
Antennerna äro långa, det sista paret käkfötter benlika, smala.
Macrurerna simma raskt baklänges genom slag med stjertfenan. Af
denna grupp anföra vi Langustema (Palinurus) (fig. 402);
Kräftorna (Astacus), t. ex. vanliga flodkräftan (A Jiuviatilis) (fig. 3),
och Humrarne (Homarus); Räkorna (t. ex. Crangon. Hippolyte,
Palazmon, fig. 404), samt det i många hänseenden afvikande slägtet
Cuma.
II. Stomatopoderna eller Munfotingarne (Stomatopoda)
skilja sig från de egentliga Decapoderna derigenom, att de hafva
fria, tofslika gälar, fästade antingen vid bål- eller stjertfötterna.
Stundom saknas gälar. — Hos några, t. ex. Thysanopoda och Mysis, som
nära sluta sig intill föregående underordning (med hvilken de ofta
förenas), sitta gälarne, då de finnas, på både käkfötterna och
bålens ben, hvilka alla äro klufna simfötter och hvarandra lika till
formen. — Hos andra (de typiska Stomatopoderna), såsom t. ex.
Squilla (fig. 413), sitta gälarne endast på stjertfötterna: hufvudet
består hos dem af två fria segment, af hvilka det första bär
ögonen och antennerna; ryggskölden är liten och betäcker endast främre
delen af den egentliga bålen, af hvars extremiteter endast de tre
bakre paren äro klufna simfötter, hvaremot de båda främre paren
till form och funktion öfverensstämma med käkfötterna: det andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
