Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af hithörande djur nämna vi slägtena Caprella och Cyamus
("hvalfisklus"), hvilken sednare lefver parasitiskt på hvalar.
3:dje Ord. ISOPODER eller LIKFOTINGAR (Isopoda).
§ 3 7 2. Äfven Isopoderna hafva sessila, (oftast enkla,
agglomererade) ögon och 7 fria bålsegment med hvar sitt par fötter;
men de andas med bladformiga gälar, som tillhöra stjertens
extremiteter.
Dessa djur sluta sig nära intill föregående ordning, och
hafva, likasom amphipoderna, endast ett par, sammanvuxna käkfötter.
Deras kropp är öfverhufvud ännu mera homonomt
segmenterad, än amphipodernas, oftast nedtryckt,
med en hård, kalkartad kroppsbetäckning.
Stjerten är väl utvecklad. Mundelarne likna
amphipodernas, men maxillerna sakna palper. Bålens ben
äro merendels alla lika, och bilda gångfötter, de
främre dock ofta griporganer, eller hakfötter (fig,
419) med starkare utvecklad klo (hos de
parasitiska formerna). Respirationsorganerna utgöras af
de främre (oftast 5) paren stjertfötter; de visa en
kort basalled, från hvilken utgå två aflånga skifvor,
som förmedla respirationen (jfr § 367). Honan
bär äggen under buken i kläckhålor, bildade af
skifvor, som utgå från bålfötterna.
Isopoderna genomgå inga egentliga
metamorfoser. En hel familj (landtisopoderna) lefva på
land, de öfriga till största delen i hafvet. Många äro parasiter,
som lefva på huden, gälarne eller i munhålan af fiskar (stundom
också på andra krustaceer), af hvilkas blod de lefva, ehuru de ej
hafva sugande, utan bitande mundelar.
1. En del, Gång-isopoderna (Isopoda ambulatoria), hafva
sista paret stjertfötter stilett- eller lockformiga: sådana äro
Vattengråsuggorna (Idolhea, Asellus, Limnoria o. a.) och Landtisopoderna
eller de egentliga Gråsuggorna (Oniscus (fig. 4 0 3), Porceilio, Armadillo
m. fl.) — 2. Hos andra, de s. k. Sim-isopoderna (Isopoda
natatoria), bilda sista paret stjertfötter en simfena, såsom hos Spillrorna,
JEga och de parasitiska, på fiskar lefvande slägtena Cymothoa,
Amlocra (fig. 419) m. fl. — 3. Räk-parasiterna (Epiearides), t. ex.
slägtena Bopyrus och Liriope, hafva inga eller trådlika, oledade
bihang på sista stjertleden, rudimentära mundelar och stundom (hos
honan) förkrympta eller inga extremiteter. — 4. Till Isopoderna
räkna vi äfven det afvikande slägtet Anceus (Praniza), som har 3
Fig. 419.
Anilocra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
