- Project Runeberg -  Zoologins grunder. Sednare afdelningen, Djurrikets system, II, Ryggradslösa djur /
459

(1865) [MARC] Author: Tamerlan Thorell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 472.

viderna härvid endast sällan fullständigt lösgöra sig, utan i de allra
flesta fall förblifva förenade med den individ, som alstrat dem,
uppkomma sålunda polyp- eller korallstockar (fig. 4 70) af den mest
omvexlande gestalt och af
ofta mycket betydliga
dimensioner (figg. 469—473). De
mångfaldigt olika former, som
dessa kolonier antaga, äro än
resultatet af det olika sätt,
hvarpå en knoppning
försiggått, än af en ofullständig
delning, eller af båda dessa
företeelser i förening.
Delningen sker merendels i
längdaxelns riktning, och än hänga
de sålunda uppkomna
individerna endast tillsammans vid
basen, än utefter hela sin
längd; stundom är delningen så ofullständig, att icke ens
munskif-vorna afsnöras, och att man endast genom närvaron af flera
munöppningar, som äro förenade genom slingrade och veckade fåror,
kan sluta till en förökning genom en mycket ofullständig delning,
såsom t. ex. hos Mceandrina (fig. 472), De aldra flesta
polypstockar äro bildade genom knoppning, hvarvid knopparne än utgå från
polypens bas, än från hans sidor eller till och med från munskifvan.

Polyperna äro med ytterst få undantag skildkönade och oftast
ovipara; hos de kolonibildande polyperna äro stundom vissa
kolonier honliga, andra hanliga (så t. ex. Veretillum, fig. 475).
Ungarne genomgå enkel metamorfos: de lemna ägget såsom
ciliebeklädda, fritt kringsimmande små djur, hvilka sätta sig fast med ena
kroppsändan, hvarefter munöppningen och tentaklerna bildas i
den andra.

§ 430. Polyper förekomma i alla haf; dock äro de med ett
fast skelett försedda formerna, ,de s. k. koralldjuren, sällsynta i de
nordligare hafven, hvaremot de under tropikerna förekomma i stor
mängd, och gifva, då de uppträda tillsammans i större massor, der
upphof till de bildningar, som äro bekanta under namn af korallref.
Korallstockarne äro alltid fastvuxna, hvaremot en del andra
polypstockar äro med basen nedstuckna i gyttjan; några ensamma former
(Actinierna t. ex.) suga sig fast med foten vid klippor, musselskal
och dylikt (fig. 46 6), eller simma fritt omkring, såsom t. ex.
Minyas, — Endast få arter lefva på stort djup; de flesta förekomma
från gränsen för hafvets ebb till omkring 20 famnars djup, och
trifvas oftast bäst i de häftigaste bränningarne.

Mwandrina labyrin thica.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:47:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryggrad/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free