Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn var Winedâ, och ännu i dag brukas det i tyskan dels
i formen Vender (Wenden) som beteckning för slaverna i
Lausitz, den enda kvarlefvan af en slavisk befolkning, som
tidigare var utbredd öfver en stor del af norra och mellersta
Tyskland, dels i formen Vinder (Winden), som användes om
slovenerna i Kärnthen, Krain och Steiermark. Också de
längs Östersjöns och Bottniska vikens kuster boende finska
folken hafva i en aflägsen forntid lånat detta namn af
nordborna eller goterna och bruka det ännu om Ryssland, som
på finska kallas Venäjä, Venää eller Venät (egentl. Venädä),
på estiska Wene. Om slaverna själfva på den tiden egde
något gemensamt namn för hela sin stam och hvilket detta
var, veta vi icke med säkerhet. I själfva verket träffa vi
endast särskilda namn för de talrika småstammar, i hvilka
slaverna sedan urminnes tid voro delade, och själfva namnet
slaver, eller, såsom den inhemska slaviska formen ljuder,
slovêne, förekommer i de historiska källorna endast såsom
ett namn, hvarmed särskilda, långt från hvarandra boende
stammar benämnde sig själfva. Om än denna omständighet
synes häntyda därpå, att detta namn tidigare haft en
allmännare betydelse, så har likväl dess användning såsom
gemensam benämning för hela den slaviska folkgruppen
ingalunda omedelbart fortplantat sig från en aflägsen forntid,
utan har närmast sin orsak i den betydelsefulla roll, som
en af de sålunda benämnda stammarna kom att spela i
slavernas kulturlif.2
De älsta källor, som omtala slaverna eller venderna,
förlägga enstämmigt deras boningsplatser till trakten af
Weichsel. Från denna flod, som helt visst i väster begränsade
det af dem bebodda området, utbredde de sig mot öster
till Dnjepr, måhända något på andra sidan om denna flod.
Karpaterna och deras förgreningar utgjorde gränsen i
söder. I norr nådde de ingenstädes till hafvet och hade
sannolikt ännu icke öfvergått floden Düna.
I dessa aflägsna, af vidsträkta skogar och träsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
