Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strider eller genom sina ödeläggande krig med romarna. På
denna väg hafva polackarna och sannolikt äfven čecherna 3 i
Böhmen och Mähren kommit till de trakter, som de alt
sedan hafva bebott. I det stora området längre åt nordväst,
där slaverna hade nedsatt sig antingen uteslutande eller
vid sidan om en germansk befolkning, hafva de däremot i
tidens lopp, på få kvarlefvor när, åter blifvit utrotade genom
blodiga krig med tyskarna och till en del äfven med
danskarna.
Den andra väg, på hvilken slaverna trängde fram, gick
mot sydväst, längs Donaus lopp. De nu existerande
representanterna för denna sydslaviska grupp äro längst mot sydost
bulgarerna, hvilka hafva uppgifvit sitt ursprungliga namn
slovener och tagit namn efter de turkiska bulgarerna, som
i det 7:de århundradet gjorde sig till herrar i dessa trakter,
men hvilkas nationalitet i tidens lopp gick upp i den slaviska,
därefter serberna och kroaterna och slutligen längst
mot väster slovenerna. För tusen år sedan voro emellertid
sydslaverna utbredda öfver ett ännu större område än i våra
dagar. Det icke blott fans sydslaviska kolonier långt ned
på den turkisk-grekiska halfön, utan mot norr sträkte sig
deras område öfver en stor del af det forna Dacien och
Pannonien, i hvilka trakter ungrarna något senare
nedsatte sig.
I kulturhistoriskt hänseende hafva dessa sydslaver
spelat en hufvudroll, så till vida som de hafva varit
mellanlänken mellan den kristna civilisationen och sina hedniska
stamfränder. Det var för Donau-slaverna (i synnerhet i
Pannonien) som de två tessaloniska bröderna Cyrillus och
Methodius, slavernas nationalhelgon, i slutet af det nionde
århundradet predikade evangelium i sitt (bulgarisk-slaviska)
modersmål och därigenom tillika lade grunden till en blomstrande
literatur. Med kristendomens utbredning till de andra
syd- och ost-slaverna fann denna literatur ett nytt hem hos
dem, och i århundraden fortfor detta »fornslaviska» språk i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
