- Project Runeberg -  Lärobok i ryska enligt Mästerskaps-systemet /
7

(1920) [MARC] Author: Ernst G. A. Lidblom - Tema: Language, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalslära jämte elementerna av accentläran och rättskrivningen - § 1. Accentueringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uttalslära

jämte elementerna av accentläran och rättskrivningen.

§ 1. Accentueringen.

Med avsende på accenten eller ordbetoningen, vilken
också hör till uttalet, råder i ryskan en så stor växling, att
inga fasta regler därför kunna givas. Accenten är icke såsom
i andra språk bunden vid en bestämd stavelse — sista, näst
sista eller första. Tvärtom finnas i ryskan ordformer, hos
vilka accenten ligger på den tredje, fjärde, femte, sjätte, ja t.
o. m. på den sjunde stavelsen från slutet, t. ex.

здоровъ (zdäröf) frisk

здоровый (zdärövyj) den friske

здоровая (zdarövajä) den friska

вйздоровѣть (vyzdaravjetj) tillfriskna

выздоровѣли (vyzdaravjelji) de ha tillfrisknat

вчздоровѣете (vyzdaravjejetj-e) ni skola tillfriskna

och å andra sidan finnas ord med lika många stavelser, av
vilka det ena har accent på sista, det andra på näst sista
stavelsen, t. ex.

Рѣка (ijäkå) flod, ack. рѣку (rjäkü) men pl. рѣки (ijékji)
floderna. Хвалй (chväljü) jag berömmer, хвалитъ (chväljit)
han berömmer.

Accenten är av ytterst stor betydelse i ryskan. Känner
man icke accenten, så kan man nog lära sig förstå en rysk
text, men man kan icke tala med en ryss; han skulle alldeles
icke förstå en. Varje obetonad vokal förändrar nämligen sitt
uttal, t. ex. obetonat o uttalas med ett ljud närmast liknande
a, eller 9, t. ex. ropa (gärå) berg. Men är o betonat,
behåller det sin kvalitet; därför n. pl. горы (göry) bergen.*) Ett

*) Storryskan har två stora huvudgrupper av folkmålen, av vilka
den nordliga, de s. k. "o"—målen, behåller o i uttalet även utanför
accenten, medan den sydliga, "a"—målen, ersätter obetonat o med a i
uttalet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskmast/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free