Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det nya århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
manstukt, och jordbruket vansköttes naturligtvis. Dryckenskapen
florerade, trots förbudet mot olovlig brännvinshandel. Men befälet
skodde sig på kronans och böndernas bekostnad, och under
Alexander I:s regering slösade staten bort 26 millioner rubel på
detta experiment. Missnöjet växte, och folkvisor bevara ännu
traditionen om »Araktjejevstjinan». År 1819 blevo 70
bondesoldater straffade med spö, varav många dogo, och 1831 utbröt
ett allmänt uppror, närmast med anledning av koleran i Staraja
Russa. Det kuvades av general Leontiev, och 3,000 människor
dömdes till knut, spö och deportation. Men härmed var
systemet brutet och ersattes delvis av s. k. pachatnye soldaty, d. v. s.
soldater med hemman, förmodligen något motsvarande vårt gamla
indelningsverk.
Vad Araktjejev var för den inre politiken, blev Michail
Magnitskij (d. 1855) för Rysslands späda kultur och
universitetsbildning. Efter att ha varit Speranskijs medhjälpare och fallit
med honom blev han reaktionär obskurant och utnämndes till
kurator vid universitetet i Kazan. Själv var han en smula poet
i den sentimentala stil, som kejsaren älskade, och skrev bland
annat en minnesruna över den hatade filosofen Hegel: »Förlåten
varde för Hegel i den eviga vilan hans timliga klokskap, och
delaktig vare han av det liv, som filosofen ej trodde på! Men
utplånade vare med hans död alla spår av hans filosofi på
jorden!» Ehuru han hade anklagat universitetet för förskingring
av statsmedel, upptäcktes det 1826, att han själv försnillat kronans
pengar. Hans förmögenhet konfiskerades, och han avsattes från
sin post; men hans ande lever än i dag.
Han berövade universitetet all självstyrelse och degraderade
det till ett teologiskt seminarium — helst skulle han velat se
alla universitet avskaffade. Han inbillade sig nämligen, att böcker
i allmänhet äro farliga, utom de ryskt-ortodoxa, och att särskilt
den tyska vetenskapen vore ett gudlöst gift för Ryssland. Sitt
ämbete såsom universitetets ledare invigde han med att avskeda
ett dussin professorer. Juris prof. Solntsev fick avsked, därför
att han vågat påstå, att »äkta makars rättigheter och skyldigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
