Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Dekabristerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litterära medvetandet i Ryssland, t. ex. »Var är det bättre än i
Moskva? Där vi ej finnas!» — »Varthän du ser är allting dött
och öde och svält och stepp.» — »Även röken av hemlandet är
oss ljuv och angenäm» o. s. v. De olika personerna i dramat
äro typiska representanter för byråkratisk dumhet och dryghet,
krypande servilism, narraktig gallomani och modegalenskap på
»Kuznetskij most» (»Smedjebron», en fashionabel affärsgata i
Moskva), men bakom dessa figurer skönjas historiskt bekanta män
och kvinnor. Den skenhelige, inskränkte ämbetsmannen
Famusov, som somnar vid första bästa ryska bok, under det att
dottern ej kan somna för en fransk, var i verkligheten författarens egen
farbror, A. F. Gribojedov; den narraktige exercispedanten
Skalozub hade till förebild brigadgeneralen Frolov, som på
militäriskt vis sökte ordna undervisningen i Tsarskoje Selos lyceum,
och med den ståndshögfärdiga furstinnan, som beskärmar sig
över att hennes högförnäme kusin studerade kemi (han hette i
verkligheten Jakovlev och var kusin till Alexander Herzen),
avses en viss Agrafina Ofrosimova, som ock avritats i L. Tolstojs
»Krig och fred».
Medelbart ställas även andra beryktade personer vid den
satiriska skampålen, främst den för sin bildningsfientlighet ökände
Magnitskij. En i Moskva välbekant bråkmakare var
Tolstoj-»amerikanaren», som för sina galna upptåg förvisats till Kamtjatka,
men lyckats rymma och fått nåd. En gång hade han i Moskva
bundit en borgare och ryckt ut en tand, och då den
misshandlade klagade, blev han häktad av polisen för ärekränkning mot
en adelsman. En medlem av fångvårdsstyrelsen Pavlov ville
åtaga sig hans sak, men på furst Tjerbatovs uppmaning blev
Pavlov avskedad, ty — hette det i polismästaren furst Orlovs
motivering — »det är alltid betänkligt, om en person av lägre
rang och stånd får rätt gentemot en på samhällsskalan högre
stående». En annan tvetydig figur, som »prickades» av
Gribojedov, var adelsmannen Izmajlov, som på sitt gods i
guvernementet Tula inrett en flygel av herrgården till fängelse för
motspänstiga underhavande. En gång tillbytte han sig två koppel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
