- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Tredje delen /
41

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den ryske nationalskalden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom ett personligt föreningsband, en samlingspunkt för de
unga poeterna, som bröto nya banor för diktningen.

Det var huvudsakligen två utländska inflytanden, som satte
sin prägel på den nya skaldekonsten: å ena sidan den
revolutionära byronismen från England och å andra sidan den
reaktionärt verkande nyromantiken från Tyskland.

Byron infördes 1821 i Ryssland av Zjukovskij, som efter ett
besök vid Genèversjön gjorde en rätt fri och föga lyckad
översättning av »Fången i Chillon», och året därpå utkom den första
originella efterbildningen av Byron (närmast »Korsaren» och hans
Gulnare) i och med Pusjkins »Fången i Kaukasus». Men om
man frånser den ursprunglige, självständige Lermontov — utan
jämförelse Byrons främste själsfrände och medtävlare — kunde
byronismen ej slå djupare rötter i Ryssland och fick ej på långt
när samma litterära betydelse som i Polen eller det slaviska
Böhmen. Pusjkins kaukasiske hjälte stod ju ej på de frias eller
de förtrycktas sida; den svaga berättelsen »Rövarbröderna»
verkar på nutidsläsare som en barnslig karrikatyr av
landsvägsriddare, och Pusjkins mästerverk »Eugen Onegin» vart ju i själva
verket en indirekt gensaga mot den brittiska förebilden (Don
Juan). Rylejevs påtagliga imitation av Byron var utan nämnvärd
betydelse, och den blide, blinde Ivan Kozlovs (d. 1844) poetiska
berättelse »Munken» 1824, en fromt resignerad »Giaur», och
»Natalia Dolgorukova»[1] förhålla sig, enligt kritikern Bjelinskijs
träffande omdöme, till de engelska mönstren som »duvan till
lejonet».

Såsom den ryska romantikens grundläggare betecknas — vid
sidan av Karamzin — Vasilij Andrejevitj Zjukovskij (1783—1851)
son av en egendomsägare Bunin och en i Bender tillfångatagen
turkinna, som i Bunins redan förut mycket talrika familj blev
mottagen med den gästfrihet, som den patriarkaliska
livegenskapen då tillät. Redan 1802 väckte han uppmärksamhet genom
en fin översättning av Thomas Grays »Elegy on a Country


[1] Om hennes levnadsöde se del II sid. 126.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/3/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free