Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den ryske nationalskalden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1581, och där han för resten råkade ut för ett nattligt
slottsspökeri — dess närmare förlopp får man tyvärr ej veta.
I sitt personliga liv var Zjukovskij utan tvivel en av
Rysslands ädlaste och mest renhjärtade människor, en i bästa mening
barnslig natur, som i likhet med Karamzin lade huvudvikten på
det moraliska och i likhet med denne var strängt konservativ i
sin politiska uppfattning, ehuru han i sin hjärtegoda mildhet ej
försummade att söka lindra misshagliga författares straff eller
hjälpa nödlidande poeter. Elegisk och sentimental i sitt poetiska
väsen, kunde han dock ej få någon ledande ställning i
litteraturen, och hans efterbildande konstnärskap mäktade ej höja sig till
högre originalitet. Hans fantastiska saga om »Gromoboj eller
de tolv sovande jungfrurna» var hämtad från tysken Ch. H.
Spiess, och balladen »Svjetlana» är ett lyckligt ändande motstycke
till Bürgers i de slaviska litteraturerna livligt uppmärksammade
»Lenore», som Zjukovskij ock översatte på ett mästerligt sätt.
Denna erotiska spökballad hade dock redan förut i tunga verser
översatts av den akademiske poeten Katenin, som förlade
handlingen till tiden omedelbart efter slaget vid Poltava och döpte
om hjältinnan till Olga:
»Tsaren svensken övervunnit,
turken böjts i stoftet ned,
och med segern Ryssland funnit
efterlängtad frukt av fred.
Under sång och prydd med lager
till sitt hemland hären drager
under klockors, trummors dön
för att njuta vilans lön.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
