Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det ryska samhällets uppvaknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nattmössa. Men med all den aktning, som tillkommer ert
filosofiska filisteri, har jag äran meddela er att, om jag också
klättrade upp på utvecklingens högsta trappsteg, jag även där skulle
avfordra er räkenskap för alla vidskeplighetens, inkvisitionens
och Filip II:s offer, eller i annat fall kasta mig ner huvudstupa.
Jag vill ej ha lyckan till skänks, om jag ej känner mig lugn för
en och var av mina bröder...» Schiller togs åter till nåder;
genom George Sand fästades hans uppmärksamhet på den sociala
kvinnofrågan, och då slavofilerna skrevo på sin fana »slaviska
bröders befrielse», stämplade han detta såsom ren humbug, så
länge det ryska folket ej blivit befriat från livegenskapens ännu
nesligare tyranni.
Denna förändring, i främsta rummet framkallad av hans egen
sanningsträngtan och ett klarsynt mod, påskyndades av flera yttre
omständigheter. Först och främst Gogoljs realistiska
samhällssatir, som öppnade hans ögon för många skenbart obetydliga
livsföreteelser, som den förnäma filosofien förbisett eller
ringaktat. Utan Gogoljs banbrytande verksamhet hade Bjelinskij
näppeligen blivit den väldiga kraft, som han faktiskt vart för den
ryska kulturen. Men lika säkert torde det vara, att utan Bjelinskij
vore ej tänkbar den unga författarskola, som i slutet av
1840-talet växte upp (Grigorovitj, Druzjinin, Saltykov, Turgenev,
Dostojevskij m. fl.) och vars yngste, mest berömde alumn vart den
ännu levande L. Tolstoj. Från och med den dag, då Bjelinskij
inträdde i redaktionen av Krajevskijs »Otetjestvennyja Zapiski»
(1839) och sedan i Nekrasovs »Sovremennik» (1847), begynte
den moderna kritiken i Ryssland.
Mycket väckande voro ock dels de föreläsningar, som T. N.
Granovskij 1839 höll i Moskva om medeltidens historia i England
och Frankrike — en storslagen hyllning till den västerländska
civilisationen — dels Bjelinskijs personliga bekantskap med
Stankevitj, Lermontov och folkskalden Koltsov, vilkas nästan
samtidigt inträffande död (resp. 1840, 1841, 1842) berörde honom
mycket kännbart. Då Chomjakov, K. Aksakov och de forna
ungdomsvännerna av national-konservativ läggning grundade ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
