Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det ryska samhällets uppvaknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till minnes den scen, då Ostap avrättades (i Gogoljs lillryska
historiska novell »Taras Bulba»).
Denna ständiga tanke på Gogolj hade en djupt liggande grund
och fick inemot slutet av hans liv en nästan patologisk karaktär.
Vi återkomma till detta ämne i följande kapitel. Här må blott
antydas, att Bjelinskij, som alltid sett den ryska skönlitteraturens
främste man i Gogolj, med bävan och ångest följde den politiskt
reaktionära mystik, varåt Gogolj hemföll, och då författaren av
»Döda själar» 1846 utgivit sina intima brev, vari han med
förfärande öppenhet blottade sitt innersta väsen, flammade Bjelinskijs
indignation upp. Själv redan bruten, var Bjelinskij icke i stånd
att helt fatta Gogoljs äktryska väsen, och han var därför icke
fullt rättvis i sitt hårda omdöme om Gogoljs »avfall». Det
brev, som Bjelinskij från Salzbrunn i Schlesien sände Gogolj,
står emellertid i ryska historien såsom ett värdefullt dokument,
en glödande protest mot obskurantism och despotism, och det
vart Bjelinskijs litterära testamente åt eftervärlden.
»— — — Ni har blott delvis rätt, då Ni i min artikel ser en uppretad
man: detta epitet är alldeles för svagt och milt för att uttrycka det tillstånd,
vari läsningen av er sista bok försatte mig. Och Ni har alls icke rätt, då Ni
tillskriver detta edra i sanning alls icke smickrande omdömen om beundrarna
av er talang. Här är orsaken mycket viktigare. Den sårade egenkärleken
skulle kunna sätta sig över och tiga ihjäl denna sak, om det blott rört sig
härom. Men det är omöjligt att tiga, då det predikas lögn och osedlighet
såsom sannt och gott. Jag har älskat er med hela min lidelse, så högt som
en man, med liv och blod förenad med sitt land, kan älska dess hopp, ära
och stolthet, såsom en av dess stora ledare på medvetandets, utvecklingens och
framåtskridandets väg. Och Ni har i sanning grundlig orsak att genast bringas
ur ert själslugn, då Ni förverkat rättigheten till denna kärlek.»
»Jag tror att Ni djupt känner Ryssland endast såsom konstnär,
icke såsom tänkare, vilken roll Ni så olyckligt åtagit er i er
fantastiska bok; detta icke som om Ni ej vore en tänkande
människa, utan därför att Ni så många år betraktat Ryssland från
ert vackra fjärran (Rom). Därför har Ni ej märkt, att Ryssland
ser sin räddning — icke i mysticism eller pietism, utan i
civilisationens, upplysningens och humanitetens framsteg, i väckelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
