Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Slavofilerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Den orientaliska frågan, som hittills uteslutande tagits i anspråk
av politiken och pressen, har nu avlösts av den slaviska. På
alla håll i Tyskland slås alarm, och rykten spridas; man
förespår ett allmänt uppbåd mot någon skräckbild, som döpts med
det mystiska namnet panslavism. Denna nyhet, som gör så
mycket väsen av sig, är i själva verket ej annat än den slaviska
litteraturens pånyttfödelse.»
Dessa teorier utvecklades vidare ur företrädesvis religiös
synpunkt av Kirjejevskij och Chomjakov. Ivan Vasiljevitj
Kirjejevskij, broder till den förtjänstfulle samlaren av ryska folkvisor och
den ende slavofil, som höll på livegenskapen, hade i Optina
Pustynj (guv. Kaluga) gjort bekantskap med eremiten Filaret,
som han fann »viktigare än alla böcker», och av honom stärkts
i sin övertygelse om den rysk-bysantinska ortodoxiens ofelbarhet.
»Den vidsträckta ryska jorden har till och med under sin
splittring i små furstendömen alltid känt sig såsom en levande kropp
och funnit sin attraktionspunkt ej så mycket i det enhetliga
språket som i enhetliga övertygelser, härflytande ur den enhetliga
trosbekännelsen. Ty Rysslands oöverskådliga yta överdrogs som
med ett oslitligt nät av en otalig mängd isolerade kloster,
sinsemellan förenade genom den andliga gemenskapens sympatiska
trådar, och från dem utgöt sig likformigt och enhetligt
kunskapens och vetandets ljus över alla avlägsna stammar och
furstendömen. Därur framgingo ej blott folkets andliga begrepp, utan
ock dess sedliga, sociala och juridiska... Kyrkans andliga
inflytande på denna naturliga utveckling kunde vara så mycket
fullare och renare som intet historiskt hinder störde den inre
övertygelsen. Den ryska jorden, som ej vanställdes genom
erövringar, rubbades ej i sin organisation genom de våldsamma
stormar, som måste uppstå av kampen mellan två fientliga
stammar, ty här funnos varken erövrare eller erövrade... Både
furstar, bojarer, präster och bönder voro genomträngda av samma
anda, samma övertygelse och behov av allmänt väl. Därför
kunde lagarna, som ge uttryck åt samhällsförhållandena, icke ha
karaktären av en konstlad formalitet, utan av en inre rätt över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
