- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Tredje delen /
117

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Slavofilerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

onda, som i andra samhällsskick måste leda till sociala och
individuella orättvisor.[1]

Konstantin Aksakov dog 1860 på den grekiska ön Zante, dit
han begivit sig för bröstlidande. Frånser man den ortodoxa
dogmatiken och det rent politiska, är han en direkt föregångare
till den store eftersägaren L. Tolstoj. Båda äro reaktionära
idealister, utan historisk blick för verkligheten och lika svärmiska,
oskolade dilettanter i sin falska vetenskaplighet, vars grova
oriktigheter knappt behöva vederläggas. Men båda äro ädelsinnade,
varmhjärtade människovänner och husbönder, och hos båda finns
det något av denna optimistiska kvietism, som på ryska heter
oblomoveri. Konstantin Aksakov led som så många andra
partichefer av andlig enögdhet, och i sin naiva entusiasm fann han
alltid, vad han ville se, t. ex. i sin vrånga framställning av
Rysslands forntid, eller då han såsom filolog bekämpade inbillade
språkinflytanden utifrån. Men alla ensidiga överdrifter och
misstag till trots är Konstantin Aksakov med sin barnsliga
hjärterenhet och sin glödande kärlek till folket en av den ryska
kulturhistoriens mest sympatiska företeelser, och han var dess förste
store romantiker i nationell mening.

Samma höga vitsord kan näppeligen givas åt hans yngre, lika
begåvade, men mer journalistiskt och agitatoriskt anlagde broder
Ivan S. Aksakov, född i Ufa 1823. Under sin ämbetstid i
senaten skrev han vers — liksom brodern — däribland ett
»mysterium» med den poetiska titeln »Tjinovnikens liv». Hjälten däri
håller följande Hamlet-monolog:

»Att tjäna eller icke tjäna — det är frågan.
Hur mäktigt rör den icke upp mitt sinne!
Har jag ej drömt om liv för folkets bästa?
Skall jag nu månne bryta detta löfte?...»


Men den onde anden frestar honom med stjärnor, ordensband
och titlar; han faller för frestelsen, och »mysteriet» slutar med

[1] Dessa idéer behandlade K. Aksakov ock i ett tendentiöst läsedrama »Furst
Lupovitskij». Då en bondgumma tillfrågas, hur de ha det på bondlandet,
svarar hon: »Det vore syndigt att vredgas på Gud. Vi ha det bra.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/3/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free