- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Tredje delen /
124

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Det politiska genombrottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lithauen efter dess brand. Kurbskij, Ivan Groznyjs motståndare,
skrev: »Prästerna lära, att man mister vettet och förfaller till
kätteri genom böcker», och engelsmannen Fletcher[1] uttalade sig
sålunda om tidsandan omkring 1600: »Biskoparna sakna all
bildning och äro måna om att den icke sprides, av rädsla för
att deras egen okunnighet och ohederlighet eljest skulle blottas.
Fördenskull söka de övertyga tsaren om att varje ny kunskap,
som införes i riket, främjar nyhetsmaken och länder till skada.»

Peter den store blev ofrivilligt den officielle grundläggaren av
censuren, ty då hans reformer stötte på motstånd och
kritiserades i en mängd handskrivna smädeskrifter, särskilt av
raskolniker och munkar, införde han 1701 preventiv censur till och med
på manuskript: papper och bläck förbjödos i klostercellerna, och
i trapezan (refektoriet) fingo munkarna skriva endast under
uppsikt av förmän. Genom Lillrysslands inkorporering med Moskva
(efter Mazepas nederlag) vart censuren en världslig institution,
enär det hade funnits lillryska tryckerier i Kiev, Tjernigov och
annorstädes för spridande av katolicism och raskol. Synoden
höll sträng räfst med helgonbilder och målningar på
landsbygden. Och censuren skärptes ytterligare, sedan svenskarna i
Danzig (1708) hade tagit holländaren Tessings slaviska tryckeri, som
var på väg till Ryssland, och på slaviska tryckte vilseledande
proklamationer till det ryska folket.

Även bokhandeln var i början statsmonopol eller stod under
statens omedelbara kontroll. Köplusten var för resten så ringa,
att alla civila och militära ämbetsmän genom en ukas av 1743
tvungos att av Akademien köpa böcker för 5 procent av sin
årsinkomst, och de första översättarna av utländsk litteratur fingo
i början nöja sig med ett arvode av — ett visst antal
friexemplar. Under Katarina II:s regering blev det plötsligt ett lysande
omslag, och Novikov grundade ju en modern bokhandel med en
verklig folklitteratur; men glädjen var kortvarig. År 1787
förekom den första tryckfrihetsprocessen; sträng räfst gjordes i alla
boklådor, och bokhandlare blevo dels utvisade, dels straffade


[1] Del I sid. 168.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/3/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free