- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Tredje delen /
143

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Narodnikerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Uppå korset — hjärtats kyrka,
under korset — gravens frid.»


Den ryska folkvisans och lyrikens grundstämning är
resignation, och den dallrar på Koltsovs få strängar även då han är
som mest uppsluppen eller hoppfull, likasom också Gorkij i sin
mest befängda galghumor röjer en viss »sorg i det rosenrasande»,
t. ex. hos den hängsjuke Konovalov eller mjölnaren i den
förträffliga karaktärsstudien »Kval» (Toska). Mitt ibland de ljusa
bilderna från skog och äng, från slåtter och skörd, skymtar
plötsligt fram en skugga, som ger de folkliga romanserna ett
beklämmande, vemodigt slutackord, förstärkt genom den lakoniska
formen. Och att Koltsov icke stod alldeles främmande för det
psykopatologiskt tragiska i bondelivets mörka sidor, som Fröding
så mästerligt antytt i några dikter, därom vittnar t. ex. poemet
»Krogen». En fiskare och en köpman söka sig en natt härbärge
hos en ung änka, som har ett ensligt värdshus i skogen. Men
utanför lurar den försmådde bondsonen; han rusar in och stör
den nattliga festen, och upplösningen på detta svartsjukans drama
anar läsaren tillräckligt genom den avslutande strofen:

»Sedan dess uti krogen
är dödstyst och still,
och dystert i skogen
hörs näktergalns drill.»


Koltsovs poetiska livsgärning, banbrytande genom att påvisa
den hittills ringaktade folkvisans betydelse för den nationella
konstdikten, var dock ensidigt estetisk, enär han tycktes sakna
allt förstående för det ryska bondelivets sociala karaktär, den
mörkrets makt, som L. Tolstoj så kraftigt skildrat i sitt drama
av samma namn. Dessa skuggsidor framhöllos så mycket
kraftigare av Koltsovs poetiske efterföljare Ivan Savvitj Nikitin
(1824—1861), som i mångt och mycket liknade Koltsov, ehuru han var
honom underlägsen som konstnärlig lyriker. Även han var född
i Voronezj, även han var utgången ur ett obildat, torftigt
föräldrahem — fadern, härstammande från en popsläkt och till yrket
försäljare av vaxljus för kyrkliga ändamål, var brutal och supig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/3/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free