Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Rysk samhällssatir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSK SAMHÄLLSSATIR.
175
Annas regering till början av Nikolaj I:s. »Ej vill jag — heter
det i inledningen, likasom i Igorskvädet — likt Kostomarov
så-såsom en grå ulv ströva kring på marken, ej heller likt Solovjev
såsom en blå örn sväva under molnen, ej likt Pypin flöda ut
över diktningens träd...» Bakom de fingerade namnen dölja
sig högt uppsatta personer: den »fläskiga tyskan» är naturligtvis
Katarina II, och den tjerkessiske furst Makaladze, som »genom
sin kärlek till kvinnokönet nästan fördubblade stadens folkmängd»,
är ingen annan än Alexander I, likasom hans »Pfeifersja» är
identisk ined madame Krüdener. Med »Benevolenskij» åsyftas
Speranskij, över vars reformiver Saltykov gjorde sig lustig —
icke som om Saltykov ej skulle ha varit en sann reformvän,
utan därför att han insåg det praktiskt outförbara i dessa
plötsliga omvälvningsförsök och hyste misstro mot den frasrikedom,
som efter Krimkriget och bondeemancipationen frodades icke
minst hos de s. k. liberala (»den ryska liberalismen färgar lätt
av sig», såsom Brückner uttrycker sig).
Staden Glupov börjar oroas av underliga rykten, och till och
med hundarna, som förut sovit vid portarna, sträcka på sig och
vifta med svansen. Det blir prat om reformer och pånyttfödelse
och till och med om grundandet av en akademi »för att stävja
vetenskapens utbredning». Bestörtningen kulminerar, då den
uniformerade stadsprefekten en dag hittas utan huvud. Saken
hölls dock hemlig för att ej oroa folket och »invagga det i falska
förhoppningar»; en ämbetsman yppade, att han en gång sett, hur
polisprefekten lekt med sitt eget huvud, och det kom verkligen
tillrätta igen. Pånyttfödelsen väckte hat till pånyttfödelse;
reformerna stannade på papperet, och det nya släktet var visserligen
ren-tvättat och snyggt klätt, men förblev invärtes likadant som förut.
Ugrjum-Burtjejev (= Araktjejev) förbjöd all upplysning och
lagstiftning. Det fanns till sist endast två paragrafer: Förbjud!
Förstör! och två nationalfester, den ena för överståndna plågor,
den andra för stundande. Kasernlivets korrekta stillhet lägrade
sig över Glupov; »myndigheterna vila ut i sekreterarnas armar,
godsägarna i livegenskapens och köpmännen i prejeriernas».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
