- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Tredje delen /
213

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Dostojevskij

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOSTOJEVSKIJ.

213

på Dostojevskijs tavlor; där finns intet av Gorkijs naturmålningar,
av Tolstojs sunda lantliv eller av Turgenevs vemodiga
kärleksidyller — det är uteslutande stadsproletariatet med sjukdom, nöd,
otukt, dryckenskap, våldtäkt, mord och ruelse. Allt är som ett
kaos, där människorna irra oroligt omkring. »Människan är av
naturen despot och tycker om att plåga andra.» Även mot
kärleken och vänskapen ställde han sig skeptisk. »Att älska är att
frivilligt skänka andra rätten att tyrannisera». Men Dostojevskij
lider med sina förtappade varelser, och just därför att människorna
sjunkit så djupt, måste de kunna höja sig. Räddningen är möjlig
och ligger i kärleken. Även i det brottsliga, det idiotiska, det
vanvettiga måste skönjas en gudomlig gnista, en själ, något
mänskligt, som vi måste inse och lära oss värdera.

Om Dostojevskijs ryska patriotism vittna många chauvinistiska
reflexioner och paradoxer i hans Dagbok: »För Europa är
Ryssland en gåta, en sfinx. Det är lättare att finna perpetuum mobile
än att västerlandet fattar sanningen om Ryssland. I detta
avseende är till och med månen numer vida utförligare utforskad,
ty man vet åtminstone med säkerhet, att det ej finnes människor
där. Om Ryssland vet man visserligen, att där finns människor,
till och med ryska människor. Men vad för slags folk det är,
förblir ännu en gåta, ehuru europeerna äro övertygade om att
de längesedan begripit oss. När det blir tal om Ryssland,
anfäktas av en ovanlig tanklöshet just de människor, som uppfunnit
krutet, räknat en massa stjärnor på himlen och nästan tilltro sig
att kunna ta ned dem från himlen.»

»Men även för oss själva är folket alltjämt blott en teori, en
gåta. Alla, som älska folket, se teoretiskt på bonden — icke så
som han i verkligheten är, utan som var och en vill tänka sig
honom. Den stora frågan är: Vad är bättre, vi eller folket? Är
folket till för vår skull eller vi för folket? Vi måste buga oss
för folket och därifrån vänta allt. Vi måste böja oss för den
folkliga sanningen och erkänna den såsom sådan, även i det
rysliga fall att den delvis härrör från Tjeti-minej.* Vi måste ödmjuka

* Se noten sid. 157.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/3/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free