Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Profeten på Jasnaja Poljana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFETEN’ PÅ JASNAJA POLJAN A.
235
olika synpunkter blottat de stora motsägelserna och bristerna i
hans »system». För min del vill jag endast framhålla tvenne
principiella invändningar. Man kan ju totalt förneka bibelns
auktoritet eller kritisera bibeltexterna med språkvetenskapens och
religionshistoriens skarpaste vapen; men om man verkligen vill
gäüa för kristen, har man icke rätt att såsom Tolstoj omskriva
Nya testamentet efter sitt eget behag och gallra bort vissa
kapitel eller delar. För det andra ligger det en stor fara däruti att,
såsom Tolstoj gör, avkläda religionen alla mystiska element, som
beröra känslo- och troslivet, genom att totalt ignorera den s. k.
eskatologien, lärorna om »de yttersta tingen», och genom att
stämpla såsom förnuftsvidrigt allt, som rör underverk, sakrament
och symbola. Den i bästa mening religiöst fördomsfrie
Merezj-kovskij betraktar såsom något av det allra sorgligaste och
skändligaste i den ryska litteraturen den episod i »Uppståndelse», då
nattvardsscenen i fängelsekyrkan framställdes såsom en hädisk
parodi, och där »korset var den galge, vari Kristus avrättades
därför att han hade förbjudit allt det, som här försiggick i hans
namn». Ja, månne denna hädelse i själva verket ej är gruvligare
än då den vanvettige Groznyj spelade ångerfull munk med
bödelsbila i handen, eller då den barnslige Peter instiktade den
»allerskojigaste synoden»? Intoleransen är större hos Tolstoj och
den är oursäktligare, därför att han talar med ett alltid heligt
allvar och vill låta sina ord gälla som en sann kristendom par
excellence.
Såsom alla andra samhällsförbättrare har Tolstoj sin styrka i
det negativa, d. v. s. i kritiserandet av de mänskliga och sociala
missförhållandena, vilka ju äro så lätt i ögonen fallande och så
gamla, att deras framhållande icke precis behöver prisas som
något nytt, originellt snilleverk. Men när det kommer till det
positiva, är väl Tolstoj en av världshistoriens fantasitorftigaste,
innehållslösaste och menlösaste reformatorer. Vi ska göra
ingenting — det gjorde ock Oblomov; vi ska låta det onda rasa ut,
bäst det vill, och för resten skall räddningen komma på rent
destruktiv väg: Bort med kulturen! Bort med industrialismen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
