Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Den moderna samhällskritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN MODERNA SAMHÄLLSKRITIKEN.
257
valbara myndigheter och rådplägande folkförsamlingar. Stark är
blott den regering, som finner sitt stöd i samhället, ty den
byråkratiska absolutismen regerar på ett sätt i verkligheten, på ett
annat sätt på papperet. Den får visserligen vara sträng, men
måste riktas mot sådana syften, som tjäna det allmänna bästa.
Om den handlar utan upplyst förstående av folkets verkliga
behov, uppstår allmänt missnöje, som till sist kan yttra sig i
farliga utbrott, och regeringen förlorar sin moraliska auktoritet.
Intet är farligare än att förväxla statsmakt med självsvåld, och
Rysslands framtid måste byggas omedelbart på Alexander ILs
ursprungliga reformer.»*
I ett arbete om »Vetenskap och religion» bekämpade Tjitjerin
kraftigt de nya narodnikernas materialistiska positivism och sökte
slå en brygga mellan religionen och filosofien. »Ve den
vetenskapens tjänare, i vars ande metafysikens fackla slocknat!» Han
tänkte sig vetenskapen såsom präktiga propyléer, ledande till det
tempel, där Gud uppenbarar sig för människan. Dessutom
påvisade han, att socialisternas från franska revolutionen lånade
krav på både frihet och jämlikhet måste innebära en motsägelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
