- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Tredje delen /
259

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Den moderna samhällskritiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN MODERNA SAMHÄLLSKRITIKEN.

259

Rysslands fiender. Till dessa chauvinistiska oppositionsmän hörde
Ivan Aksakov samt generalerna Komarov och Ignatiev i spetsen för
Slaviska välgörenhetssällskapet, och deras förste ledare var Katkov.

Katkovs politiska bana begynte i Akademiens organ
»Moskov-skija Vjedomosti», där han blev medarbetare 1851 och
utvecklade en så utomordentlig skicklighet som publicist, att han efter
Krimkriget kunde börja utgiva en egen tidskrift »Russkij
Vjestnik’, som redigerades förträffligt och en lång tid bortåt
betraktades som »den ryska enhetens» bästa värn i
moskovitisk-orto-dox anda. Här bröt Katkov avgjort med zapadnikerna och med
alla socialistiska hugskott, som börjat uppspira i samband med
den påtänkta emancipationen. »Sådana idéer hava icke
framsprungit ur ryska huvuden och hjärtan, utan kommit till oss
genom västerns fördärvliga inflytande, från kommunister och
socialister. Gud ske lov att det ryska förståndet och hjärtat
hålla sig främmande för sådana vilda, vidunderliga begrepp, som
dykt upp i zapadnikernas förvirrade hjärnor!...» Under det
att Herzens klockeklang väckte slumrande eller bundna andar
och reformvänlighet blev ett omtyckt slagord i Petersburgs salonger,
där förnäma adelsmän låtsades fraternisera med journalister
från gatan, tog Katkov besinningsfull! fasta på två grundsatser,
som blevo bestämmande för hans politiska liv: å ena sidan måste
Rysslands anseende hävdas gentemot det »övermodiga
västerlandet, som hånade kolossen på lerfötter, civilisationens kräftsår»,
och å andra sidan gällde det att sätta en damm för den radikala
störtfloden och stävja alla separatistiska tendenser. Fördenskull
måste hans båda favoritförfattare Hegel och Macaulay maka åt
sig, och räddningen bestode i fullständig underkastelse under
tsaren, såsom personifikationen av den ryska statens och den
ortodoxa kyrkans idé.

Händelserna tycktes på ett förfärande sätt giva Katkov rätt.
Studentoroligheterna 1861, de oförklarliga eldsvådorna i
Petersburg 1862 och det polska upproret 1863 gåvo stark fart åt den
nationella rörelsen bakåt, och ju mer Herzen förlorade i
sympatier genom sitt polskvänliga skriftställeri, dess mer växte Katkovs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/3/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free