Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Den nya novellistiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
272
TRETTONDE KAPITLET.
1867 i Tula, där hans polskfödde fader ock var läkare. Han
skildrar företrädesvis det sorgliga livet på landsbygden, där den
ryske bondens lott blir allt mer och mer olidlig på grund av
andligt och materiellt armod. Ett stort uppseende väckte i hela
Europa hans iakttagelser såsom distriktsläkare, »En läkares
anteckningar» 1901,* vari han med stor skärpa belyste förhållande
mellan läkare, samhälle och patienter. Hans hittills sista arbete är den
på egna erfarenheter grundade skildringen av det ryska fälttåget
i Mandsjuriet —- en i sin objektiva ton mördande kritik av den
ryska sjuk- och hälsovården i armén.
En säregen ställning intager novellisten Vladimir
Galaktiono-vitj Korolenko, vars sydryska temperament (hans far var av
kosacksläkt och modern polska) tycks ha hållit honom fri från nordrysk
tungsinthet och moskovitisk lojhet. Han föddes i Zjitomir 1853,
relegerades först från lantbruksakademien i Moskva därför att
han ställt sig i spetsen för en petition till förmån för häktade
kamrater, och sedan från universitetet i Petersburg för någon
liknande »politisk» förbrytelse. Han förvisades till Vjatka och
sedan till Jakutsk i Sibirien. Först år 1885 fick han tillstånd
att återvända till Nizjnij Novgorod och är numera redaktör av
tidskriften »Russkoje bogatstvo» i Petersburg.
Inga motigheter ha mäktat bryta denne godhjärtade, blide
kosackättlings varma livstro, och ingen bitterhet har grumlat hans
ursprungliga optimism. Sina sorgliga barndomsminnen
idealiserade han i berättelsen »I dåligt sällskap»; den vackra novellen
Den blinde musikern»** är en djup psykologisk studie, och skissen
»Skogen susar»** behandlar en episod från livegenskapens tid i
södra Ryssland: Roman och Opanas, två skogvaktare, slå ihjäl
sin herre, sedan denne tvungit flickan Oksana, som älskar Opanas,
att gifta sig med en annan för att han själv skall få rå om
henne. Opanas tar på sig brottet och blir stråtrövare, under det
att Roman och Oksana skaffa sig ett gemensamt bo. Opanas
* På svenska 1902 samt »Spindelväv» m. fl. berättelser (1905). »I kriget»,
jmfr. sid. 127.
** På svenska 1890, 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
