- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. II avdelningen /
412

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII. De ryska författarna och vitterheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

L tan sinne för naturen och landskapet, men med desto skarpare blick
för sina ståndsbröder tjänstadelns i provinsen och Petersburg löjliga
eller skadliga görande och låtande, hade den bittra, gallsprängt
pessimistiska Pisemskij (1820—1881), vilken hade sin styrka i att skildra
olyckliga äktenskap, trots censuren, som icke tillät dylikt, vilket ansågs för
angrepp på den heliga institutionen, passerat ostraffad. I ett berömt
bondedrama »Bitter lott» behandlas de frestelser, för vilka bonden
utsättes, som i Petersburg söker arbete, medan hans i byn kvarlämnade
hustru å sin sida också utsättes för frestelsen. Sin största framgång
hade han i sin berättelse »Tusen själar», d. v. s. det antal livegna, bokens
hjälte eftersträvar såsom sitt ideal och som han också når, fullkomligt
obesvärad av medlen till att nå det. På höjden av makt och rikedom,
blir han emellertid en så ivrig utrotare av alla missbruk, underslev och
dylikt, att han gräver sin egen grav. Pisemskijs bästa arbete var
»Upprört hav» i två delar. I den första delen skildras hjälten Sas jas
uppfostran, ungdom och giftermål. Hemma hör han aldrig annat än sin
pjåskande mammas maningar: »Sasja, lille far, läs inte, du blir sjuk»;
,»Ät Sasja, lille far!» »Sasja, lille far, klå upp gårdspojken, hur kan han
understå sig att vara ohövlig mot dig?» Vid universitetet förälskar
Sasja sig under första terminen i en kokott, dricker för att trösta sig
lör sin olyckliga kärlek under de båda följande terminerna och får
c’et infallet att bli claqueur, d. v. s. teaterdirektören och officerskåren
till trots vissla ut dansöserna, vilket ansågs vara att »stödja
universitetetet» ! Handlingen i romanens andra del försiggår efter 1857. Före
Krimkriget härskade över allt den största otrevnad, till och med i
naturen, som alltjämt lät koleran utbryta än här än där. Efter katastrof en
utbryter den allmänna oviljan, och självanklagelserna. Agrarstatens
jättereform inledes av personer, som icke ens veta huru säden ser ut.
Nu anses en Proskujstskij såsom ungdomens avgud i dess svärmeri
för ett par utländska, oförstådda idéer. »De manciperade flickorna
dyka upp, vilka öppna sin dagbok med att förneka Gud och hylla den
fria kärleken — ehuru de i själva verket knappt tryckt handen på en
karl — och gråta och be till Gud i sin jämmer för litet tandvärks skull.
Flickorna från 1820- och 30-talet läste allt, de från 1840- och
1850-talet läste ingenting och tänkte endast på bjäffs, de från 1860 läsa litet,
men vilja genast i politiken omsätta vad de läst samt gå med smutsiga
kragar och kortklippt hår. De äldre, för vilka före 1855 höjden av
mänsklig tillvaro fanns i italienska operan, läste ofta 1857 i hemlighet
»Kolokol » med skolpojkars entusiasm, utan spår till att tänka själva,
varifrån visserligen tiden före reformen förstått att strängt avhålla dem.

412

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:03:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rysstsar/2-2/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free