Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utgångspunkter - Ett par exempel på »rytmens trollmakt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ETT PAR EXEMPEL PÅ RYTMENS TROLLMAKT
7
ljud inom hvar serie markeras starkare än de andra.
Slagen på trumman uppfylla alltså vissa villkor för
tidsindelning. Vi känna pä oss, att om
trumslagaren afveke från något af dessa villkor, skulle hans
prestation alls icke verka så uppiggande; ja, en starkare
afvikelse skulle t. o. m. framkalla leda och harm, ty
vi skulle då tycka, att han ej åstadkomme annat än
irriterande oljud; vi skulle då ej heller känna någon
lust att röra oss i takt med dessa ljud. Men nu äro
de ljudserier, vi höra från trumman, de ordentliga
»hvirflarna», så beskaffade, att de stegra vår lifslust,
vår kraftkänsla och vårt verksam hetsbegär samt egga
oss till kroppsrörelser i noga öfverensstämmelse med
ljudens egen tidsföljd. Den inflytelse, vi röna, har utan
tvifvel vissa likheter med hypnosen.
Ännu påtagligare släktskap med hypnotiska
verkningar erbjuder en företeelse, som visserligen icke kan
iakttagas i vårt land, men som är oss väl bekant genom
många resandes skildringar: de s. k. »dansande
der-vischernas» prestationer. Och då denna s. k. »dans»
är ganska lärorik för oss vid studiet af »rytmens
trollmakt», vilja vi höra, hur den skildras af en utmärkt
svensk författarinna, fröken Selma Lagerlöf, som
för ett par år sedan åsåg »dansen» i Österlandet och
på följande sätt beskrifver den i sin berömda roman
»Jerusalem».
Vi erinra oss, att i berättelsen den fantasirika och
religiöst öfverspända dalflickan Gertrud hade i
Jerusalem mött en man, i hvilken hon trott sig se Jesus
själf; denne hade hon sedan länge sökt att återfinna;
slutligen hade hennes barndomsvän Ingmar
Ingmars-son sagt sig kunna låta henne se mannen. Han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
