Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rytmiska rörelser utan ljud - Rytmkänslan hos naturfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
28 RYTMTSKA RÖRELSER UTAN LJUD
dels deras motvilja mot ihållande tankeansträngning
och benägenhet att slippa denna genom arbetets
automatisering. Men dessutom böra vi erinra oss den
gamla iakttagelsen, att den nakna eller obetydligt klädda
människan rör sig mera rytmiskt än den, som hindras
af diverse mer eller mindre hårdt åtsittande klädesplagg.
Och slutligen bör väl någon betydelse tillmätas den
omständigheten, att naturfolken, som blott i ringa mån
tillämpa arbetets fördelning, genom mångsidig
kropps-öfning — liksom också genom att mera vistas ute i
fria luften — bli smidigare och vigare än de vid
mera ensidigt arbete och mera vistande inomhus vanda
kulturfolken. Det är i synnerhet de afrikanska
negerfolken, som öfverraska europeiska resande genom
sin benägenhet för rytmiska rörelser och sin stora
förmåga att noga iakttaga rytm. BOCHER citerar
en tysk kulturhistoriker från 1700-talet, Meiners,
som har detta karaktäristiska uttalande om negrerna:
»De må gå, dansa, sjunga, leka eller arbeta, så göra
de allt i takt. Och alla negrer utan undantag,
också de dummaste, hålla takten mycket noggrannare,
än våra soldater och tonkonstnärer äfven efter lång
iakttagelse och öfning kunna göra.»
Det blir också öfvervägande hos s. k. »naturfolk»
eller åtminstone hos folk med mera primitiv kultur än
vår egen, som vi skola studera den roll, rytmen har
spelat i mänsklighetens utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
