Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarnsånger - Kvarnsång i Skandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVARNSÅNG I SKANDINAVIEN
53
Sitte på guld han,
sofve på dun han,
vakne till vällust!
Då är väl malet.
Här skall ingen
andra skada,
våda vålla,
varda till bane.
Ingen skall svärdet
svinga, om ock han
broders bane
bunden funne.
Hvad jättemörna sjunga, går i uppfyllelse; det
säges ej uttryckligen, men framgår af sammanhanget.
Frode är öfvermåttan rik, fred och lycka härska i
Danmark. Men han är ej nöjd, utan drifver trälinnorna
till oaflåtligt arbete. Då vaknar småningom det vilda
jättelynnet hos de förtryckta. I början ljuder sången
doft hotande:
Ej var du, Frode,
fullt på din vakt,
hirdens hägnare!
i husfolksköpet.
Du valde starka
och storvuxna,
men om ättledning
ej du sporde.
Trälkvinnorna uppräkna därefter sina fräjdade
stamfäder, de hårda och väldiga jättarna Rungne, Tjasse och
andra. De tala om sitt barndomslif i fjällen, där
klippblock varit deras leksaker, och därifrån de också slungat
ut Grottes gråa hällar, så att dessa kommit inom håll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>