Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sånger vid kollektivarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÅNG YID KOLLEKT! VARBETE
91
Ganska likartad är den »baxningssång», som
Bondé-SON upptager i sin visbok (n:o 153).
Allra enklast’är texten till den »Pålkrans-ton», som
meddelas i »Gamla Stockholm»:
Hå—å—bax,
å—hå—bax,
hå—bax, bå—bax, hå—å—bax,
hå—å—å—å—bax.
Mera utvecklad är texten for den vid
»Spåntpål-ning» sjungna visan:
Här går ett,
här går två,
• här går tre
och här går fyra,
femman slår.
Här går sex,
här går sju,
här går åtta,
här går nio,
tian står.
Något afvikande, men med i hufvudsak samma
ord äro »Pålarevisorna» (n:ris 129 och 130) samt
»Pål-kranssång» (n:o 152) i Bondesons visbok.
Snarlik sång torde litet hvar ha hört från de
arbetare, som med ansträngning dragit upp den tunga
hejaren för att låta den falla ned på pålen och drifva
ned denna. Anmärkningsvärd är räkningen, som ofta
återfinnes i sånger af detta slag, och som utan tvifvel
gör god nytta, därigenom att den ger ett påtagligt
intyg om, att arbetet verkligen skrider framåt och ej, som
den trötte arbetaren annars kunde tycka, är oändligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
